à rsredovisning 2003 - Akademiska Hus

MARKNADMarknadAkademiska Hus är den största ägaren och förvaltaren avlokaler för universitet och högskolor i Sverige.Marknadsandelen för Akademiska Hus på vår huvudmarknad,universitets- och högskolelokaler, uppgår till 68procent. På universitetsorterna uppgår marknadsandelen till76 procent av de lokaler som hyrs av universitet och högskolor.För de mindre och medelstora högskolorna uppgårmarknadsandelen till i genomsnitt 31 procent. Mätt endast påde orter där vi är verksamma uppgår den genomsnittligamarknadsandelen till 75 procent – för universitetsorterna 77procent och för högskoleorterna 54 procent i genomsnitt. Sekartor på sidan 9.Andra fastighetsägare som hyr ut lokaler till universitet ochhögskolor är kommuner och kommunala bolag, AP-fastigheter,Skanska, Aberdeen Property Investors, Nordisk Renting,Vasallen, Statens fastighetsverk m fl. Lokalt har några av dessaaktörer ett relativt omfattande bestånd av högskolelokaler.Alltmer märks en konkurrenssituation då universitet och högskolori större omfattning blir kontaktade av våra konkurrenterför sina lokalförsörjningsbehov.Utvecklingen har förändrat fastighetsinnehavet inomAkademiska Hus i flera avseenden. Vissa särskilda utvecklingstendenserär:Ökad koncentration till campusområden. På många universitetsorterhar koncernen genomfört kompletterandefastighetsförvärv för att utvidga campusområdena.Samtidigt har omfattande byggnationer av nya lokaler föratt tillgodose satsningen på högre utbildning och forskninggenomförts.Ökad diversifiering på campusområden där lokaler byggtsom och hyrts ut till nya hyresgäster som arbetar med universitetsnäraverksamhet. Exempel på detta är Linköping,KTH-området i Stockholm och Kista. Nya hyresgäster ärmindre företag och enheter inom företag som arbetar medforskning och utveckling, vissa gymnasieutbildningar samtserviceverksamheter för motion och hälsa, närbutiker etc.Uppbyggnad av ortsvisa, större bestånd – avveckling avmindre.Etablering och uppbyggnad av ett större fastighetsbeståndi Norrköping efter beslutet av Linköpings universitet attkraftigt expandera Norrköpingsdelen.Nya byggnader för vårdhögskolor som en följd av det ökadesamarbetet mellan vårdhögskolor och annan högskoleutbildningsamt förstatligandet av vårdhögskolor.Förvärven av IBM-Forum och Electrum i Kista som genomfördes1999 och 2001 för KTH:s och Stockholms universitetsutbyggnad av det s k IT-universitetet i Kista. Dockhar under 2002 de marknadsmässiga förutsättningarna förIT-universitetet försämrats. Efterfrågan på utbildningarna harminskat p g a hela IT-branschens nedgång och ledningen förKTH har aviserat att expansionen i Kista, i alla fall för närvarande,har avbrutits.Markupplåtelser och fastighetsöverlåtelser har i flera fall,bl a i Stockholm, Göteborg och Umeå, skett för att främjatillkomsten av studentbostäder.Vi fullföljer inriktningen att investera uteslutande för egen förvaltningoch med 100 procent eget ägande av fastigheternaför bärkraftiga och långsiktiga förvaltningsenheter på de orterdär vi är etablerade.Marknaden för högre utbildningoch forskningGrundutbildningHöstterminen 2002 uppgick antalet studenter som varregistrerade vid universitet och högskolor till 329 000 vilketinnebär en ökning med nio procent på ett år. De höga studenttalenbetyder också att nybörjarfrekvensen har stigit ochnu ligger relativt nära regeringens 50-procentsmål, dvs atthälften av en årskull ska ha börjat studera vid universitet ochhögskolor vid 25 års ålder. Den summerade nybörjarfrekvensenläsåret 2001/02 är 46 procent. Se diagram 1.Anpassningen mellan utbud och efterfrågan förbättradesjämfört med 2001 genom omflyttning av utbildningskapacitetfrån lärosäten som hade svårt att rekrytera tillräckligt medstudenter till lärosäten med högre efterfrågan.DIAGRAM 1Andel av årskullen som påbörjat högskolestudier vid 25 års åldermed födelseår 1966-1976, %50403020100196619671968196919701971197219731974197519767