I nneh å ll

More documents

Recommendations

Info

ansvar för sin egen tillvaro. I en rad uttalanden (i utredningar och politiska diskussioner) om olika sociala åtgärder, såväl från offentliga som privata organisationer, framhävs det att det centrala utvecklingsmålet är att bygga upp individens egenansvar och initiativförmåga. Från 1970-talet fram till 90-talet har det, enligt Villadsen och Gruber, uppstått en ny social klientroll: ”den kompetente bruger”. Den passive, offentligt försörjda socialklienten har i den socialpolitiska retoriken omvandlats till ett suveränt subjekt som underskriver samarbetskontrakt med socialkontoret. 1990-talets socialpolitiska diskussion är fylld av termer som ”ansvarliggørelse”, ”medbestemmelse”, ”brugerinddragelse”, ”gensidighed”. Hela denna terminologi är förknippad med en (implicit eller explicit) kritik av tidigare behandlings- och omsorgsformer. På 1970-talet var det tydligen ”systemet” som hade ansvaret, initiativet och den suveräna beslutsrätten, idag har man insett att ”den kompetente bruger er en ansvarlig bruger” (Villadsen och Gruber 1999, 121). ”Det dårlige selskab” tillhör inte nödvändigtvis denna kategori av ”kompetente brugere”. De tillhör, som tidigare konstaterats, inte behandlingssystemets idealklienter. Tvärtemot är det ett kraftigt avståndstagande till dessa missbrukare som många av de intervjuade representanterna för behandlingssystemet ger uttryck åt. Den institutionaliserade uppgivenheten backas i intervjuerna upp av extremt negativa uttalanden om tunga missbrukare. De beskrivs som ”vådhjerner”, ”åndeligt reducerede personer, som det må være spild af ressourcer at give egentlig behandling”, ”misbrugere der ødelægger behandlingsmiljøet” , ”mennesker med en personlighed der gør at de ikke tager ansvar, at de snyder og bedrager” (intervjuer med behandlingspersonal). Vad är det egentligen för försyndelser de människor begår som betraktas som definitivt avvikande, de som avviker inte bara från de ”normala” utan också från andra avvikare, frå- 134 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) gar Young (1999). Han tar de kriminella i USA som exempel och frågar sig om de kanske behandlas så strängt för att de bryter mot självaste ”The American Dream”, drömmen om individuell framgång som alla kan uppnå bara de arbetar hårt och hederligt. Underklassen bör kanske definieras som en distinkt och åtskild kategori av individer som inte önskar anpassa sig till majoritetssamhället för att den amerikanska drömmen (om att vilja skapar framgång) skall kunna bestå. Vi fördömer inte nödvändigtvis sociala avvikare för att de är farliga, skriver socialkonstruktivismens amerikanska fäder Peter Berger och Thomas Luckmann (1966, 131). Merparten av de sociala avvikare som genom tiderna har straffats, isolerats, resocialiserats eller exkluderats har inte utgjort något fysiskt hot mot resten av samhället. Vi fördömer sociala avvikare för att de utgör ett hot mot vår verklighetsuppfattning. Vi fördömer dem för att de utmanar samhällets ”symboliska universum”, allt det vi tar för givet, alla våra självklara föreställningar om oss själva och varandra. Det symboliska universet är, i Berger och Luckmans beskrivning, socialt konstruerat och därför fragilt, sårbart. Vilken försyndelse begår då Danmarks socialt utslagna alkoholister, vad har de gjort för att göra sig förtjänta av uttalanden som dem de intervjuade personalrepresentanterna kommer med ovan? ”Det dårlige selskab” bryter kanske mot föreställningen om den självadministrerande individen, det suveräna subjektet som reflexivt och ansvarsfullt förvaltar riskerna i sitt eget liv. Den marginaliserade missbrukaren bryter kanske också mot danskarnas ”symboliska universum” på alkoholområdet, föreställningen att den danska alkoholkulturen (i motsättning till alkoholkulturerna i Sverige, Norge och Finland t.ex.) utgör ett skydd mot alkoholskador och kontrollförlust. Denna föreställning har sanktionerats från högsta politiska håll (se t.ex. ”Ökad dansk alkoholmedvetenhet” 1992).
Den genomsyrar också delar av den danska alkoholforskningen. Knud-Erik Sabroe har myntat begreppet ”alkoholforbruger-bevidsthed” för att fånga in danskarnas hållningar till alkohol. Som Sidsel Eriksen (1993) påpekar är begreppet tvetydigt. Å ena sidan kan ”bevidsthed” uppfattas som en neutral synonym till begreppet ”attityder” och användas för att analysera hur människor, i sin ”bevidsthed”, uppfattar alkohol. Å andra sidan kan begreppet ”danskernes alkoholforbruger-bevidsthed” indicera att danskar i allmänhet är mera medvetna om sitt alkoholbruk än folk från många andra kulturer. Denna medvetenhet skulle då visa sig i ett mera kontrollerat alkoholbruk med få sociala och fysiska skadeverkningar. Sistnämnda kulturella självförståelse är klart representerad i rapporterna från projektet om danskarnas ”alkoholforbrugerbevidsthed” (Sabroe & Rasmussen 1995; Laursen & Sabroe 1996). Många danskar är stolta över sitt lands liberala alkoholkultur och önskar inte se den förknippad med arbetslöshet, hemlöshet och social marginalisering. Föreställningen om en speciellt välutvecklad självkontroll på alkoholområdet kräver kanske ett symboliskt universum med klara avgränsningar mellan ”dem som nästan är som vi” och ”dem som definitivt inte är som vi”. Liksom USA:s kriminella bryter mot The American Dream så bryter marginaliserade missbrukare kanske mot Den Danske Drøm – drömmen om den kultiverade alkoholkonsumenten som dricker – kontrollerat och ansvarsfullt och aldrig på ett sådant sätt att alkoholen tar överhanden. NOTER 1. Uttrycket ”institutionaliserad uppgivenhet” är hämtat från Kerstin Stenius’ recension av boken Det dårlige selskab i Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 1999 (4-5): 313-315 2. Med uttrycket ”tunga missbrukare” avses i denna artikel personer med långvariga missbruksproblem och en komplicerad social problematik, (arbetslöshet, social isolering, hemlöshet). 3. Syftet med undersökningen var att analysera en grupp tunga missbrukares dryckeskarriär, livssituation och erfarenheter av behandling och omsorg. I projektet besökte vi (tre forskningsassistenter och undertecknad) 34 behandlings- och omsorgsinstitutioner i köpenhamnsområdet. På dessa institutioner intervjuade vi både klienter (54 personer) och nyckelpersoner i personalen (45 personer). Ungefär hälften av dessa nyckelpersoner var ledare/föreståndare, de övriga var socialarbetare, informationsmedarbetare eller ledande sjuksköterskor. 4. Min inspirationskälla på denna punkt är Jan Blomqvist, som har använt den brickmanska fyrfältstabellen i sina analyser av svensk missbrukarvård (Blomqvist 1998). 5. För ett nordiskt perspektiv på den amerikanska underklassdebatten, se Andersen & Larsen 1995. 6. Utvecklingstendenserna i dansk socialpolitisk ideologi från 1960-talet till 1990-talet har analyserats av många forskare. John Andersen och Jørgen Elm Larsen (1998) beskriver utvecklingen i fattigdomsdiskussionen under rubriken ”fra kollektiv skæbne til individuel fiasko”. Jens Lind (1998) analyserar arbetslöshetspolitiken på 1990-talet – ”tvangsaktivering” – i jämförelse med tidigare decenniers solidariska ersättnings- och kompensationspolitik. Viggo Jonasen (1998) beskriver 1970-talet som en period då man satsade på ”forebyggelse, revalidering, tryghet og trivsel” och 1990-talet som karakteriserat av en socialpolitik där ”den enkelte forpligtes til at yde for at nyde”. LITTERATUR Andersen, John & Larsen, Jørgen Elm (1995): Underklassen – den nye, farlige klasse? Social Kritik 37: 34-47 Andersen, John & Larsen, Jørgen Elm (1998): Fattigdom. I: Larsen, Jørgen Elm & Møller, Iver Hornemann, Socialpolitik. København: Munksgaard, s. 172-192 Bauman, Zygmunt (1989): Modernity and Holocaust. Cambridge: Polity Press Bauman, Zygmunt (2000): Liquid Modernity. Cambridge: Polity Press Berger, Peter & Luckmann, Thomas (1966): The Social Construction of Reality. A Treatise in the Sociology of Knowledge. New York: Penguin Blomqvist, Jan (1991): Rätt behandling för rätt NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 135
Page 1 and 2: Nordisk alkohol- & narkotikatidskri
Page 3 and 4: Makt, myter och besinning Vård- oc
Page 5 and 6: ”Vi er dem de andre ikke må lege
Page 7 and 8: Modellen skiljer alltså mellan fö
Page 9 and 10: handlingspersonal). ”De tunga”
Page 11 and 12: Individualisering, differentiering,
Page 13: eftersom de bedömer att gruppens p
Page 17 and 18: Summary Margaretha Järvinen: Insti
Page 19 and 20: koholister och/eller narkomaner 3 i
Page 21 and 22: Utdrag 1 (MP 5, 10-11-35; S=sjuksk
Page 23 and 24: Bruket av biografiskt material som
Page 25 and 26: Utdrag 4 (MP 4, 40, 2-17; T=kvinnli
Page 27 and 28: Utdrag 7 (MP 3, 17, 21-[18]10; T=kv
Page 29 and 30: om information om dem. Den risk som
Page 31 and 32: ape. In: Drew, P. & Heritage, J. (e
Page 33 and 34: Behandling av stoffmisbrukere har p
Page 35 and 36: etter et strukturert intervju med v
Page 37 and 38: Tabell 1. Logistisk regresjon for p
Page 39 and 40: let lengst tid i institusjonsbehand
Page 41 and 42: til Veksthuset. Universitet i Oslo:
Page 43 and 44: Detta inlägg kommer att handla om
Page 45 and 46: mortalitet bara kunde förklara en
Page 47 and 48: ”naturliga lösningar” på miss
Page 49 and 50: en ökning av positiva livshändels
Page 51 and 52: ma skäl att erbjuda människor hj
Page 53 and 54: sätt att lösa ett och samma probl
Page 55 and 56: ANDERS BERGMARK Om den evidensbaser
Page 57 and 58: tillkommer ett problem som sammanh
Page 59 and 60: expert, eller vilken kunskap som vi
Page 61 and 62: ”Evidence based medicine” har b
Page 63 and 64: Utvikle gode beskrivelser og I diss
Page 65 and 66:
Missbrukarvård i Island När insti
Page 67 and 68:
hjälp för personliga problem och
Page 69 and 70:
verkligen förbättrar människors
Page 71 and 72:
där grundläggande uppgifter om de
Page 73 and 74:
- Verksamhetsform: reguljär verksa
Page 75 and 76:
� Övrig hälsovård 55 Medicinsk
Page 77 and 78:
ka slags enheter som några särski
Page 79 and 80:
att frågeformuläret skulle ge en
Page 81 and 82:
Tabell 2. Använda metoder rankade
Page 83 and 84:
som ungdomar själva tillskriver si
Page 85 and 86:
presentation visade hon på den cen
Page 87 and 88:
nas kontext. Vad som trots det samt
Page 89 and 90:
färdsstatens fragmenterade etos? T
Page 91 and 92:
Vanliga men ovanliga Kristiansen, A
Page 93 and 94:
lingsdiskurs när det gäller att b
Page 95 and 96:
Seminarium om kraven på kunskap el
Page 97 and 98:
djupa kunskapen om hur ungdomars al
Page 99 and 100:
En kartläggning av hur de olika no
Page 101 and 102:
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
Page 103:
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
show all

I nneh å ll

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?