I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utdrag 1 (MP 5, 10-11-35; S=sjuksköterska, M=ny manlig terapeut, T=kvinnlig terapeut)<br />
01 S: Tjufem e mast: h (0.2) tjufem poäng<br />
02 av [femti tre<br />
03 M: [Aha.<br />
04 S: <strong>å</strong> [deesen [: fyran e sex genom sju<br />
05 M: [Aha.<br />
06 T: [Kröhömh hö<br />
07 S: e<strong>ll</strong>er [#y:m# den:<br />
08 -› T: [De e värt att göra den p<strong>å</strong> nytt om h°an har° tjufem e ganska lite om han ha<br />
09 haft tidigare högre ti<strong>ll</strong>exempel.<br />
10 -› S: J<strong>å</strong><strong>å</strong>. hhh<br />
11 M: Hur sku dedär mast d<strong>å</strong> göras p<strong>å</strong> nytt. [Om de<br />
12 T: [Ingenting efter en vecka<br />
13 sticker du mast- p<strong>å</strong> nytt blanketten framför och säger fy<strong>ll</strong> i den.<br />
14 -› S: J<strong>å</strong><strong>å</strong>::. [säg] att fy<strong>ll</strong> i p<strong>å</strong> nytt.<br />
15 M: [J<strong>å</strong><strong>å</strong>.]<br />
16 (1.1) ((n<strong>å</strong>gonstansifr<strong>å</strong>n hörs en smä<strong>ll</strong>))<br />
17 T: .mgh Se nu om man varit tidigare i v<strong>å</strong>rd s<strong>å</strong> blir det po- fem poäng. hh<br />
18 (0.4)<br />
19 M: Ja, ja, jaa<br />
20 -› T S<strong>å</strong> klart ha lite försköna .hh<br />
För varje utdrag ur materialet anges inom parentes dess ordningsnummer i materialet, t.ex. MP 5 (det multiprofessione<strong>ll</strong>a<br />
teamet, det 5:e mötet), dess ungefärliga placering i den ursprungliga transkriptionen (sida, rader) samt<br />
deltagarnas yrkesbeteckningar.<br />
det r<strong>å</strong>dande sättet att tolka testerna. De fungerar<br />
som hjälpmedel för att bekräfta alkoholproblemen.<br />
Utdraget visar – och materialet<br />
gör det genomg<strong>å</strong>ende – att tolkningen fungerar<br />
s<strong>å</strong> att man litar p<strong>å</strong> resultaten av testerna i<br />
kvarnv<strong>å</strong>rden bara om de bekräftar uppfattningarna<br />
om patientens alkoholproblem.<br />
Däremot litar man inte p<strong>å</strong> dem när de ger<br />
l<strong>å</strong>ga resultat (jfr Viljanen 1994, 155; Peyrot<br />
1995). Mer än av testresultaten styrs tolkningen<br />
av testerna av institutionens och dess<br />
anstä<strong>ll</strong>das vedertagna förestä<strong>ll</strong>ningar om karaktären<br />
av patientens problem.<br />
Det typiska i den ovan skildrade tolkningsdynamiken<br />
kommer ocks<strong>å</strong> fram p<strong>å</strong> rad 10,<br />
när sjuksköterskan förenar sig med terapeuten<br />
i dennas uppfattning om att testerna ska<strong>ll</strong> tas<br />
om. Detta sker utan paus e<strong>ll</strong>er tvekan och visar<br />
att förslaget var väntat (jfr Pomerantz<br />
1984a). Det föreslagna ti<strong>ll</strong>vägag<strong>å</strong>ngssättet visar<br />
sig a<strong>ll</strong>ts<strong>å</strong> vara rutinartat. I en situation som<br />
denna upprätth<strong>å</strong><strong>ll</strong>er de ”gamla” anstä<strong>ll</strong>da ti<strong>ll</strong>-<br />
sammans institutionens verksamhetsrutiner<br />
(jfr Peräkylä 1996, 181).<br />
Ocks<strong>å</strong> p<strong>å</strong> raderna 12-14 ger sjuksköterskan<br />
och terapeuten överensstämmande r<strong>å</strong>d ti<strong>ll</strong><br />
den nya terapeuten om hur testerna borde göras<br />
p<strong>å</strong> nytt. Inte he<strong>ll</strong>er här förekommer pauser<br />
e<strong>ll</strong>er tvekan. Denna uttalade samstämmighet<br />
visar att man agerar i enlighet med institutionens<br />
vedertagna sätt att agera (jfr Peräkylä<br />
1996, 181; se ocks<strong>å</strong> Drew & Sorjonen 1997).<br />
Det blir inte oklart för den nye terapeuten vilken<br />
policy man har för ify<strong>ll</strong>ning och tolkning<br />
av tester. Utdraget slutar i ett samförst<strong>å</strong>nd<br />
me<strong>ll</strong>an de anstä<strong>ll</strong>da om sättet att tolka testerna<br />
som kröns av terapeutens bedömning (rad<br />
20): ”S<strong>å</strong> klart ha lite försköna”.<br />
Valet av termen ”försköna” visar p<strong>å</strong> vilket<br />
sätt man i kvarnv<strong>å</strong>rden närmar sig patientens<br />
alkoholproblem. ”Förnekandet”, som förskönandet<br />
är en form av, ses som ett belägg för<br />
patientens alkoholism. Ett av symptomen p<strong>å</strong><br />
alkoholism är m.a.o. att problemet förnekas<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 141