I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
koholister och/e<strong>ll</strong>er narkomaner 3 i enlighet<br />
med den r<strong>å</strong>dande sjukdomsuppfattningen. I<br />
praktiken betyder detta att den information<br />
som samlas om klienterna används selektivt<br />
och tendentiöst. De MAST- och DSM4-tester<br />
som mäter graden av alkohol- och drogberoende<br />
används s<strong>å</strong>lunda inte för att bedöma<br />
problemets a<strong>ll</strong>var, utan som en teknik för att<br />
konstatera alkoholism (se ocks<strong>å</strong> Peyrot 1995).<br />
Om en klient som kommer ti<strong>ll</strong> kliniken f<strong>å</strong>r<br />
l<strong>å</strong>ga poäng i testerna anses detta bero, inte p<strong>å</strong><br />
att problemet är lindrigt, utan p<strong>å</strong> att det förträngs.<br />
Man anser att klienten förnekar sin situation:<br />
han har inte godkänt sin alkoholism<br />
och underskattar därför sina problem (Leppo<br />
1999; Arminen & Leppo, under utg.). Andra<br />
biografiska data som samlats om klienten behandlas<br />
ocks<strong>å</strong> p<strong>å</strong> samma sätt. Omständigheter<br />
som indikerar alkoholism och drogberoende<br />
betraktas som normala, medan ”problemfria”<br />
levnadsskeden anses kräva en förklaring.<br />
I slutet av v<strong>å</strong>r artikel dryftar vi vad ett<br />
s<strong>å</strong>dant selektivt och tendentiöst bruk av information<br />
kan innebära när man gör upp rekommendationer<br />
om v<strong>å</strong>rd.<br />
Kvarnv<strong>å</strong>rden och det multiprofessione<strong>ll</strong>a<br />
teamet som forskningsobjekt<br />
Kvarnv<strong>å</strong>rden är en v<strong>å</strong>rdmode<strong>ll</strong> som uppstä<strong>ll</strong>er<br />
helnykterhet som m<strong>å</strong>l och strävar ti<strong>ll</strong> att styra<br />
patienterna ti<strong>ll</strong> AA för ”efterv<strong>å</strong>rd”. V<strong>å</strong>rden genomförs<br />
i fyra veckor l<strong>å</strong>nga perioder. Under<br />
v<strong>å</strong>rdens g<strong>å</strong>ng följer man med varje patients<br />
framsteg och eventue<strong>ll</strong>a problem vid v<strong>å</strong>rdpersonalens<br />
rapportti<strong>ll</strong>fä<strong>ll</strong>en varje morgon och<br />
kvä<strong>ll</strong> och vid de multiprofessione<strong>ll</strong>a möten<br />
som ordnas tv<strong>å</strong>-fyra g<strong>å</strong>nger i veckan (Leppo<br />
1999). Det multiprofessione<strong>ll</strong>a teamets uppgift<br />
är att följa med patienternas v<strong>å</strong>rdprocess,<br />
göra upp v<strong>å</strong>rdrekommendationer för varje patient<br />
och planer för efterv<strong>å</strong>rden. Teamet utnyttjar<br />
de olika personalgruppernas sakkunskap.<br />
Mötena varar i a<strong>ll</strong>mänhet en timme och<br />
vid dem behandlas i a<strong>ll</strong>mänhet ett par patientfa<strong>ll</strong><br />
grundligare och dessutom kan man kort<br />
behandla akuta fr<strong>å</strong>gor kring andra patienter. I<br />
de patientfa<strong>ll</strong> som behandlas grundligare g<strong>å</strong>r<br />
man a<strong>ll</strong>tid i samma ordning igenom det insamlade<br />
materialet om patienten. Sjuksköterskan<br />
läser först upp personuppgifterna, läkarens<br />
bedömning och testresultaten. Därefter<br />
kommer socialarbetarens utredning om patientens<br />
sociala situation, varp<strong>å</strong> drogterapeuten<br />
bedömer framstegen i v<strong>å</strong>rden och arten av<br />
patientens alkohol- och drogberoende. Sedan<br />
kartlägger familjeterapeuten familjesituationen<br />
p<strong>å</strong> basen av uppgifter fr<strong>å</strong>n de anhöriga. P<strong>å</strong><br />
psykologens bedömning av patienten följer<br />
ti<strong>ll</strong> slut en diskussion om v<strong>å</strong>rdprogrammet<br />
och v<strong>å</strong>rdinsatserna. Man försöker hitta olika<br />
sätt och medel som drogterapeuten kan använda<br />
för att f<strong>å</strong> patienten att känna igen och<br />
erkänna sin alkoholism och som gör det möjligt<br />
att intervenera ocks<strong>å</strong> i patientens andra<br />
problem (se även Leppo 1999, 71-84).<br />
Även om det multiprofessione<strong>ll</strong>a teamets<br />
stä<strong>ll</strong>ning i v<strong>å</strong>rdprocessen och omfattningen av<br />
diskussionen om de enskilda patienterna varierar,<br />
är teamet ett centralt planeringsorgan i<br />
den meningen att det är här som den information<br />
som samlats in om patienterna bearbetas.<br />
Genom att p<strong>å</strong> ett selektivt sätt behandla<br />
och använda uppgifter som samlats in om patienterna<br />
bygger teamet upp en bild av de<br />
v<strong>å</strong>rdades alkohol- och drogproblem som är<br />
förenlig med institutionens normer. P<strong>å</strong> s<strong>å</strong> sätt<br />
reproducerar man ocks<strong>å</strong> kvarnv<strong>å</strong>rdens bakgrundsantaganden<br />
och utg<strong>å</strong>ngspunkter. Analysen<br />
visar att den bild som skapas av patienterna<br />
inte är en ”objektiv representation” av<br />
de uppgifter som samlats in, utan att ”informationen”<br />
anpassas ti<strong>ll</strong> en given kulture<strong>ll</strong><br />
kunskap och ti<strong>ll</strong> givna förestä<strong>ll</strong>ningar 4 (Wieder<br />
1974; Viljanen 1994; Arminen 1999).<br />
Därför avslöjar ocks<strong>å</strong> granskningen av det<br />
multiprofessione<strong>ll</strong>a teamets arbete ett lokalt<br />
och historiskt utformat sätt att ti<strong>ll</strong>ämpa 12stegsv<strong>å</strong>rdens<br />
program och erbjuder därmed<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 139
Change language