I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sätt att lösa ett och samma problem, missbruk,<br />
borde vi kanske istä<strong>ll</strong>et tala om en<br />
mängd olika sätt att hantera en mängd olikartade,<br />
och olika a<strong>ll</strong>varliga, sv<strong>å</strong>righeter som p<strong>å</strong><br />
olika sätt hänger ihop med en hög konsumtion<br />
av olika rusmedel.<br />
Ett sätt att f<strong>å</strong> en bättre bild av dessa olika<br />
vägar vore breda surveyundersökningar med<br />
syftet att systematiskt pröva hur människors<br />
benägenhet att söka hjälp respektive att försöka<br />
förändra upplevt problematiska alkohole<strong>ll</strong>er<br />
drogvanor p<strong>å</strong> egen hand hänger samman<br />
inte bara med hur a<strong>ll</strong>varliga problemen är i<br />
olika avseenden, utan ocks<strong>å</strong> med faktorer som<br />
sociodemografiska karakteristika, sociala resurser,<br />
egna attityder, kulturbundna uppfattningar<br />
om alkohol och droger och behandlingssystemets<br />
utformning och inriktning.<br />
För att kunna säga n<strong>å</strong>got om de tv<strong>å</strong> sistnämnda<br />
aspekterna sku<strong>ll</strong>e s<strong>å</strong>dana studier behöva ha<br />
en tvärkulture<strong>ll</strong> uppläggning.<br />
Ett annat intressant alternativ är prospektiva<br />
studier där man över tid följer b<strong>å</strong>de mönster<br />
för hjälpsökande och konsumtionsvanor<br />
hos personer som menar sig ha n<strong>å</strong>gon form av<br />
problem med sitt drickande e<strong>ll</strong>er sin droganvändning,<br />
men som inte tidigare har sökt<br />
hjälp. En fördel med studier av detta slag är<br />
att de, ti<strong>ll</strong> ski<strong>ll</strong>nad fr<strong>å</strong>n konventione<strong>ll</strong>a behandlingsstudier,<br />
sku<strong>ll</strong>e kunna h<strong>å</strong><strong>ll</strong>a isär faktorer<br />
som p<strong>å</strong>verkar hjälpsökandet och faktorer<br />
som p<strong>å</strong>verkar alkohol- e<strong>ll</strong>er drogvanorna i<br />
sig. P<strong>å</strong> längre sikt bör det i s<strong>å</strong>dana studier bli<br />
möjligt att ”mode<strong>ll</strong>era” olika vägar ut ur problemen<br />
och att f<strong>å</strong> en mer precis uppfattning<br />
av vilken betydelse olika former av professione<strong>ll</strong><br />
hjälp kan ha för personer med olika förutsättningar.<br />
Ti<strong>ll</strong> sist vi<strong>ll</strong> jag peka p<strong>å</strong> Anja Koski-Jännes’ 20<br />
analyser av före detta missbrukares egna berättelser<br />
om vägen ut ur olika slag av addiktioner<br />
som ett lovande angreppssätt. Vad hon visar<br />
p<strong>å</strong> i dessa analyser är i korthet hur människor<br />
aktivt använder sig av olika kulture<strong>ll</strong>t giltiga<br />
uppfattningar e<strong>ll</strong>er diskurser om miss-<br />
bruk och förändring för att rekonstruera sin<br />
personliga och/e<strong>ll</strong>er sociala identitet, p<strong>å</strong> ett<br />
sätt som stämmer med deras egna erfarenheter<br />
och samtidigt framst<strong>å</strong>r som trovärdigt för<br />
omgivningen. Det här är, som jag ser det,<br />
forskning som har viktiga terapeutiska implikationer,<br />
bl.a. i det att den kan hjälpa professione<strong>ll</strong>a<br />
hjälpare att anpassa sina insatser ti<strong>ll</strong><br />
klienternas egna tolkningar och rehabiliteringsstrategier.<br />
Även om fortsatt forskning av det slag jag<br />
kortfattat skisserat inte kommer att ge n<strong>å</strong>gra<br />
enkla e<strong>ll</strong>er entydiga besked om vilken behandling<br />
som är bäst e<strong>ll</strong>er vilken teknik som<br />
passar för den ena e<strong>ll</strong>er andra klienten tror jag<br />
att den, som ett komplement ti<strong>ll</strong> traditione<strong>ll</strong><br />
behandlingsforskning, änd<strong>å</strong> sku<strong>ll</strong>e kunna bidra<br />
ti<strong>ll</strong> bättre, och sannolikt ocks<strong>å</strong> mer kostnadseffektiva,<br />
strategier för att motverka<br />
missbruksproblem och för att hjälpa dem som<br />
försöker komma ti<strong>ll</strong> rätta med s<strong>å</strong>dana problem.<br />
Inte minst kan tvärkulture<strong>ll</strong>a studier av<br />
det här slaget förhoppningsvis lära oss mera<br />
om själva innebörden och betydelsen av de<br />
undflyende fenomen som vi försöker f<strong>å</strong>nga<br />
med beteckningar som ”missbruk”, ”addiction”,<br />
e<strong>ll</strong>er ”beroende”.<br />
Litteratur som refereras i inlägget:<br />
1. Mulford, H. (1988) Enhancing the natural<br />
control of drinking behavior: Catching up with<br />
common sense. Contemporary Drug Problems,<br />
15 (Fa<strong>ll</strong>), 321-3335.<br />
2. Smart, R.G. (1975) Spontaneous recovery in<br />
alcoholics: A review and analysis of the available<br />
research. Drug and Alcohol Dependence, 1, 277-<br />
85.<br />
3. Waldorf, D. and Biernacki, P. (1979) Natural<br />
recovery from heroin addiction: A review of the<br />
incidence literature. Journal of Drug Issues, 9 (2),<br />
282-289.<br />
4. Roizen, R. & Fi<strong>ll</strong>more, K.M. (in press) Some<br />
Notes on the New Paradigmatic Environment of<br />
”Natural Remission” Studies in Alcohol Research.<br />
Substance Use and Misuse.<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 173
Change language