I nneh å ll

More documents

Recommendations

Info

eller låga priser, att eventuella monopol fungerar icke-diskriminerande, att kvantitativa begränsningar för import fjärmas, att också andra typer av ”handel” så som kapital och investeringar är möjliga och får fungera på lika villkor som nationella och att enskilda länder också kan bli ekonomiskt ansvariga, d.v.s. måste betala skadestånd om de visar sig ha brutit mot avtalen. Vilka följder globaliseringen kommer att ha för nationell (lokal) reglering av alkoholvaror, både då det gäller nuvarande och eventuella kommande avtal, är dock öppet. Av avgörande betydelse är om alkoholen kommer att behandlas som en särskild vara. Om internationella avtal för fri förflyttning av tjänster kommer till, kan detta beröra snarast den social- och hälsoservice som erbjuds på alkohol- och drogområdet. Samtidigt som globaliseringen fortsätter, har dess innehåll förändrats något, och kan ännu förändras. En analys av de aktiva parterna (t.ex. Världsbanken och IMF) visar att de definierar sina områden bredare än tidigare: sociala, utbildningsmässiga och hälsomässiga hänsyn beaktas, inte endast strikt marknadsmässiga. Situationen idag för en diskussion om globaliseringens betydelse för nationell alkoholpolitik påminner om situationen i slutet av 1980talet då EU-integrationen tog fart: dels handlar det om komplexa regelsystem, dels om oförutsägbar politisk utveckling. För att förstå globala handelsavtals betydelse för alkoholpolitik – alternativt social- och hälsovårdspolitik – behövs kunskap om vad de nuvarande avtalen innehåller, vilka slag av konfliktfall som redan funnits, analys av vad de eventuellt kunde innebära just för alkoholnäringen och regleringen av den, liksom även kunskap och analys av vilken roll enskilda länder har, vilken roll EU (och vilken instans inom EU) har som part i diskussioner om världshandeln. I ett sådant arbete behövs – i tillägg till alkohol- och välfärdsforskare – personer med kännedom om handelsavtalen, om villkoren för internationell politik och om hur globaliseringen påverkat t.ex. besläktade ämnen så som tobak. 218 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) NAD kommer att försöka medverka till att föra in den internationella diskussionen i Norden om globala handelsavtals alkoholpolitiska, sociala och hälsomässiga betydelse, genom att eventuellt låta göra en utredning om temat samt förbereda ett tematiskt NAD-seminarium. Seminariet kunde byggas upp kring varan alkohol som ett objekt för konflikt mellan marknadsekonomiska och folkhälsohänsyn. Seminariet kunde också innebära en uppdatering av seminariet om EU, alkohol och Norden år 1989. Med tanke på att det är EU som är part i de globala underhandlingarna kunde man granska hur nordisk EUmedverkan har påverkat EU. En koppling till det arbete som gjorts inom ramen för OECD kunde också göras. Intresserade ombeds vänligen kontakta NAD:s sekretariat. Missbrukarvårdens organisering i Norden Olika former av hjälp och behandling ingår som en viktig del av rusmedelspolitiken i de nordiska länderna. Systemen har varit olika till sin inriktning, organisering och finansiering. Under de senaste två-tre åren har t.ex. medicinsk behandling av heroinmissbrukare tagits i bruk fullt ut både i Finland och i Norge. Fr.o.m. 1.1. 1996 trädde en stor organisatorisk förändring i kraft i Danmark gällande substitutionsbehandling. Ansvaret för behandlingen lades på de enskilda amten. Även i Sverige har det skett stora förändringar på behandlingsfältet som ett resultat av att kommunerna inte längre har ekonomiska möjligheter att köpa behandlingsplatser i samma omfattning som tidigare. I Island bygger så gott som all behandling av rusmedelsmissbrukare på Minnesota-modellen. I Norge skall sjukhusen övertas av staten 1.1. 2002. Sosialog helsedepartementet håller på med en genomgång av existerande hjälp- och behandlingsåtgärder för rusmedelsmissbrukare med sikte på en omorganisering.
En kartläggning av hur de olika nordiska länderna valt att organisera olika hjälp- och behandlingsåtgärder kommer att utarbetas av Astrid Skretting, SIRUS, Oslo. Några exempel på aktuella problemställningar: Vilket ansvar har de olika nivåerna (kommuner, fylkeskommuner (län, amt), stat) då det gäller planering, värdering av behov i förhållande till kapacitet, drift o.s.v.? Vad är förhållandet mellan kommunala hälso- och sociala tjänster (primärvård, socialbyråer) och den mer eller mindre specialiserade hälsovården, på vilket sätt sker hänvisningen till behandling? Vilka typer av hjälp och behandling finns det i de nordiska länderna, hur finansieras de? Vilken roll spelar de privata insatserna? Frågor om ansvarsfördelning mellan stat och kommun (central nivå, lokal nivå) samt nätverk och kommunikationskanalerna mellan dessa nivåer kan också vara viktiga och intressanta frågor att belysa. NAD:S SEKRETARIAT Vid NAD:s sekretariat arbetar för närvarande forskningssekreterare Pia Rosenqvist, projektledare Petra Kouvonen (moderskapsledig fr.o.m. juli 2001 ca ett år framöver), projektledare Alberto Bouroncle, sekreterare Maaria Lindblad och NAD:s civilpliktiga Karl Karlberg (t.o.m. juni 2001). Kontaktuppgifter till sekretariatet: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN-00100 Helsingfors, Finland; telefon: +358-(0)9-694 8082 (Pia Rosenqvist, Maaria Lindblad), 694 9572 (Petra Kouvonen, Alberto Bouroncle); fax: +358-(0)9-694␣ 9081; E-postadress: nads@kaapeli.fi. Aktuell information om NAD: http://www.kaapeli.fi/nad. NÄSTA NAD-MÖTE Nästa NAD-möte hålls den 25-26 oktober 2001 i Sverige. Ansökningar och skrivelser som skall behandlas på NAD:s möten skall vara sekretariatet tillhanda senast en månad före mötet. NAD beviljar anslag för initiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom nämndens arbetsområde, i allmänhet två-tre (allra högst sex) månaders forskarlön. NAD kan också bevilja mötesanslag för nordiska projektgrupper och reseanslag för personer som önskar besöka forskningsmiljöer i ett annat nordiskt land. Anvisningar för sökanden fås från NAD:s sekretariat (eller http://www.kaapeli.fi/nad). NYA NAD-PUBLIKATIONER No. 37: Statistics on Alcohol, Drugs and Crime in the Baltic Sea Region. Edited by Håkan Leifman & Nina Edgren Henrichson. 2000. No. 38: Lokalt alkohol- och drogförebyggande arbete i Norden. Red. Karen Elmeland. 2000. No. 39: Broken Spirits. Power and Ideas in Nordic Alcohol Control. Edited by Pekka Sulkunen, Caroline Sutton, Christoffer Tigerstedt & Katariina Warpenius. 2000. Utkommer 2001/2002: ”Kontroll och behandling av narkotikamissbrukare i Norden” (arbetstitel). Red. Hildigunnur Ólafsdóttir. ”Narkotikasituationen i Norden – utvecklingen fram till år 2000” (arbetstitel). Red. Petra Kouvonen & Astrid Skretting. ”The Effects of Alcohol Policy Changes on Different Classes of Drinkers: Analyses of Changes in Nordic Control Systems” (preliminär titel). Red. Robin Room m.fl. En fullständig publikationsförteckning och/ eller NAD-publikationer fås från NAD:s sekretariat. Kostnader: frivillig porto- och expeditionsavgift (1 bok 70 FIM, 2 böcker 120 FIM), betalningsinformation bifogas med böckerna. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 219
Page 1 and 2:
Nordisk alkohol- & narkotikatidskri
Page 3 and 4:
Makt, myter och besinning Vård- oc
Page 5 and 6:
”Vi er dem de andre ikke må lege
Page 7 and 8:
Modellen skiljer alltså mellan fö
Page 9 and 10:
handlingspersonal). ”De tunga”
Page 11 and 12:
Individualisering, differentiering,
Page 13 and 14:
eftersom de bedömer att gruppens p
Page 15 and 16:
Den genomsyrar också delar av den
Page 17 and 18:
Summary Margaretha Järvinen: Insti
Page 19 and 20:
koholister och/eller narkomaner 3 i
Page 21 and 22:
Utdrag 1 (MP 5, 10-11-35; S=sjuksk
Page 23 and 24:
Bruket av biografiskt material som
Page 25 and 26:
Utdrag 4 (MP 4, 40, 2-17; T=kvinnli
Page 27 and 28:
Utdrag 7 (MP 3, 17, 21-[18]10; T=kv
Page 29 and 30:
om information om dem. Den risk som
Page 31 and 32:
ape. In: Drew, P. & Heritage, J. (e
Page 33 and 34:
Behandling av stoffmisbrukere har p
Page 35 and 36:
etter et strukturert intervju med v
Page 37 and 38:
Tabell 1. Logistisk regresjon for p
Page 39 and 40:
let lengst tid i institusjonsbehand
Page 41 and 42:
til Veksthuset. Universitet i Oslo:
Page 43 and 44:
Detta inlägg kommer att handla om
Page 45 and 46:
mortalitet bara kunde förklara en
Page 47 and 48: ”naturliga lösningar” på miss
Page 49 and 50: en ökning av positiva livshändels
Page 51 and 52: ma skäl att erbjuda människor hj
Page 53 and 54: sätt att lösa ett och samma probl
Page 55 and 56: ANDERS BERGMARK Om den evidensbaser
Page 57 and 58: tillkommer ett problem som sammanh
Page 59 and 60: expert, eller vilken kunskap som vi
Page 61 and 62: ”Evidence based medicine” har b
Page 63 and 64: Utvikle gode beskrivelser og I diss
Page 65 and 66: Missbrukarvård i Island När insti
Page 67 and 68: hjälp för personliga problem och
Page 69 and 70: verkligen förbättrar människors
Page 71 and 72: där grundläggande uppgifter om de
Page 73 and 74: - Verksamhetsform: reguljär verksa
Page 75 and 76: � Övrig hälsovård 55 Medicinsk
Page 77 and 78: ka slags enheter som några särski
Page 79 and 80: att frågeformuläret skulle ge en
Page 81 and 82: Tabell 2. Använda metoder rankade
Page 83 and 84: som ungdomar själva tillskriver si
Page 85 and 86: presentation visade hon på den cen
Page 87 and 88: nas kontext. Vad som trots det samt
Page 89 and 90: färdsstatens fragmenterade etos? T
Page 91 and 92: Vanliga men ovanliga Kristiansen, A
Page 93 and 94: lingsdiskurs när det gäller att b
Page 95 and 96: Seminarium om kraven på kunskap el
Page 97: djupa kunskapen om hur ungdomars al
Page 101 and 102: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
Page 103: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
show all

I nneh å ll

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?