I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Mode<strong>ll</strong>en skiljer a<strong>ll</strong>ts<strong>å</strong> me<strong>ll</strong>an följande perspektiv<br />
p<strong>å</strong> alkoholproblem och problemlösning:<br />
(1) Det moraliska perspektivet, enligt vilket<br />
individen själv bär ansvaret b<strong>å</strong>de för problemets<br />
uppkomst och för dess lösning. Ett destruktivt<br />
dryckesmönster skadar i första hand<br />
individen själv och det är missbrukarens egen<br />
sak att avgöra om han/hon vi<strong>ll</strong> riskera sin fysiska<br />
hälsa, sitt psykiska och sociala välbefinnande.<br />
Andra människor har varken plikt e<strong>ll</strong>er<br />
förm<strong>å</strong>ga att hjälpa. Eftersom alkoholproblemen<br />
förorsakats av individen själv, är det<br />
hans/hennes viljestyrka och motivation som<br />
är avgörande för utg<strong>å</strong>ngen.<br />
(2) Enligt konversionsperspektivet (e<strong>ll</strong>er<br />
omvändelseperspektivet) har individen själv<br />
ansvaret för sitt problematiska dryckesmönster,<br />
men förmodas inte själv kunna lösa problemen.<br />
Inbyggd i denna mode<strong>ll</strong> ligger ofta<br />
förestä<strong>ll</strong>ningen att missbrukare inte kan överblicka<br />
konsekvenserna av sina egna handlingar<br />
och att de därför bör konfronteras med<br />
dem. Omgivningens ro<strong>ll</strong> kan d<strong>å</strong> vara att övertyga<br />
missbrukarna om deras egen skuld men<br />
ocks<strong>å</strong> att f<strong>å</strong> dem att inse sin hjälplöshet inför<br />
problemen. D<strong>å</strong> en missbrukare väl har insett<br />
denna paradox kan han/hon underkasta sig<br />
en utomst<strong>å</strong>ende moralisk auktoritet som ger<br />
honom/henne styrka att lösa problemen.<br />
(3) Enligt det kompensatoriska perspektivet<br />
kan alkoholproblem jämföras med ett handikapp<br />
som drabbat individen och som man<br />
har rätt att f<strong>å</strong> hjälp för. Orsakerna ti<strong>ll</strong> alkoholproblemen<br />
är sociala, snarare än personliga.<br />
Ansvaret för problemlösningen är dock först<br />
och främst individens, men han/hon ska<strong>ll</strong> f<strong>å</strong><br />
a<strong>ll</strong> tänkbar hjälp i att lösa sina problem.<br />
Grundprincipen här är att personer med alkoholproblem<br />
ofta är förfördelade i en mängd<br />
sociala avseenden och att det är mycket som<br />
ska<strong>ll</strong> rättas ti<strong>ll</strong> innan man kan hoppas p<strong>å</strong> en<br />
lösning av alkoholproblemen.<br />
(4) Ett renodlat behandlingsperspektiv slutligen,<br />
fr<strong>å</strong>ntar individen huvudansvaret b<strong>å</strong>de<br />
för problemuppkomsten och för problemlös-<br />
ningen. Orsakerna ti<strong>ll</strong> alkoholproblemen kan<br />
vara psykiska e<strong>ll</strong>er sociala, alkoholism kan<br />
ocks<strong>å</strong> uppfattas som en sjukdom. Vare sig de<br />
drabbade personerna betraktas som sjuka e<strong>ll</strong>er<br />
psykosocialt handikappade s<strong>å</strong> förväntas de<br />
inte själva ha de resurser som ska<strong>ll</strong> ti<strong>ll</strong> för att<br />
lösa problemen. Problemlösningen överl<strong>å</strong>ts<br />
därför <strong>å</strong>t experter, som anses ha b<strong>å</strong>de förm<strong>å</strong>ga<br />
och plikt att behandla och/e<strong>ll</strong>er erbjuda omsorg.<br />
I den efterkrigstida utvecklingen i det danska<br />
behandlingssystemet kan man se tv<strong>å</strong> utvecklingstendenser<br />
(dessa beskrivs närmare i<br />
Järvinen 1998).<br />
För det första kunde man p<strong>å</strong> 1950- och 60talen<br />
registrera en utveckling bort fr<strong>å</strong>n ett<br />
moraliskt perspektiv p<strong>å</strong> alkoholism mot ett<br />
behandlingsperspektiv och ett kompensatoriskt<br />
perspektiv. I Danmark, som i m<strong>å</strong>nga andra<br />
länder kom sjukdomsmode<strong>ll</strong>en in i behandlingssystemet<br />
under denna period. Man<br />
p<strong>å</strong>började en massiv professionalisering av alkoholistv<strong>å</strong>rden.<br />
De gamla institutionerna p<strong>å</strong><br />
landsbygden, med tv<strong>å</strong>ngsinskrivna klienter<br />
och en ”behandling” best<strong>å</strong>ende av h<strong>å</strong>rt arbete,<br />
fick konkurrens bl.a. av läkarstyrda kliniker<br />
och behandlingshem (jfr. Thorsen 1993).<br />
1950- och 60-talens medicinskt orienterade<br />
reformatorer argumenterade – kanske förgäves,<br />
men trots a<strong>ll</strong>t – för att alkoholism var en<br />
sjukdom bland andra sjukdomar, ett lidande<br />
som sku<strong>ll</strong>e hanteras genom professione<strong>ll</strong>a<br />
v<strong>å</strong>rd<strong>å</strong>tgärder (behandlingsperspektivet) och<br />
inte mötas med moralisk fördömelse. Den<br />
medicinska mode<strong>ll</strong>en blev dock aldrig a<strong>ll</strong>enar<strong>å</strong>dande<br />
i Danmark. Den konkurrerade med<br />
en social mode<strong>ll</strong>, enligt vilken alkoholism är<br />
en konsekvens av belastade sociala förh<strong>å</strong><strong>ll</strong>anden<br />
och/e<strong>ll</strong>er ett resultat av negativa psykosociala<br />
inlärningsprocesser. Enligt denna mode<strong>ll</strong><br />
är det inte medicinsk behandling en alkoholproblematiker<br />
behöver utan ett nätverk av<br />
sociala och psykologiska hjälp-ti<strong>ll</strong>-självhjälps<strong>å</strong>tgärder<br />
för att lösa problemen (det kompensatoriska<br />
perspektivet).<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 127
Change language