I nneh å ll

More documents

Recommendations

Info

dividuella problem och i att föreslå lösningar som är förenliga med förhärskande ideologier. – Motstånd mot en individuellt orienterad behandling Motståndet från drogterapeuterna mot en individuell orientering i vården baserar sig delvis på samma motstånd som finns gentemot den medicinska vården. – Begränsad tolerans för psykologiska förklaringar Inom vårdsystemen har psykologiska förklaringar för drickandet ibland uppfattats som ursäkter. Alkoholism ses som en specifik sjukdom, inte som ett resultat av ett barndomstrauma, ett personligt misslyckande eller problem inom äktenskapet. – Olika prioriteringar vid uppgörandet av mål för behandlingen Medan drogterapeuterna håller absolut nykterhet som ett mål, kan en psykolog vara av en annan åsikt. – Kontrollerat drickande ses som provocerande Aggressiva reaktioner har påverkat attityderna mot psykologer och dessa har anklagats för att vidmakthålla alkoholisternas dryckesvanor (i livshotande situationer). Följaktligen har psykologerna beskyllts för att främja drickande. Denna diskussion har använts politiskt för att kväsa beteendeinriktade förklaringar och behandlingar. Man har vidhållit att psykologerna inte har något att bidra med till alkoholistvården. Hur som helst, i takt med att acceptansen för komorbiditet ökar, accepteras psykologisk kunskap. – Psykologerna har haft svårt att godkänna sjukdomsmodellen Under de senaste åren har det varit tydligt att sammanflätningen mellan CBT och 12-stegsvården har tilltagit, och metoderna från beteendeterapi och CBT har byggts in i 12-stegsvården. Man kan undra vad som sker med den nuvarande motsättningen, som innebär att CBT lär individen att han kan kontrollera sina tankar och sitt liv, medan 12-stegsvården 188 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) framhåller att individen inte har någon kontroll och inte någonsin mera får dricka. I enlighet med dessa riktlinjer anses individen få återfall om han, efter behandlingen, återupptar sitt drickande. Han anses besegrad av beroendet och inte längre kapabel till kontroll, vilket leder till en ond cirkel av skuld, självdemoralisering och kontrollförlust. Allt alkoholbruk definieras som ett misslyckande. I vården har individen lärt sig att det är omöjligt att kontrollera drickandet, och den enda vägen ut ur problemen är att helt sluta dricka. Detta gör återfallen ödesdigra. För att lösa denna ovan återgivna motsättning kombineras olika metoder till en mera formaliserad approach, med en uppsättning kliniska strategier. Terapeuten betraktas som en specialiserad guide. Han är empatisk och förstående gentemot sin klient och hjälper honom att utvärdera varje situation och att välja väg för att uppnå sina mål. Det påstås att även om individen är fri att välja den väg han känner är bäst för honom själv, kommer de flesta alkoholister som söker vård att besluta sig för att bli nyktra. De alkoholister som söker vård är ofta deprimerade, vilket kan vara såväl en orsak till som en följd av drickandet. Inom ramen för CBT för depression har det påpekats att en deprimerad individ borde låna omdömen från andra människor för att finna sin väg ut ur depressionen. En alkoholist inom 12-stegsvården får samma budskap. Detta kolliderar med vårdstrategier som t.ex. klientcentrerad terapi, där terapeuten på ett icke-direktivt sätt följer klienten och hjälper honom att ta reda på vad han själv vill göra utan att tala om för honom vad som är bäst för honom. Konflikterna uppstår för det mesta efter behandlingen, då alkoholisten hänvisas till AA för eftervård. Många alkoholister upplever det som ett dilemma när de konfronteras med dessa konflikter. På senare tid har vården bland annat fokuserat på att förbättra livskvaliteten. I den meningen har det bevisats att alkoholistvård
verkligen förbättrar människors liv. Vilket skulle betyda att vården är framgångsrik, trots att minskningen av alkoholkonsumtionen är minimal. Kliniska studier av alkoholister som får vård visar att många av dem använder alkohol som ett sätt att fly svåra livssituationer. Följaktligen borde en målsättning i vården vara att lära alkoholister adekvata överlevnadsmekanismer för att förebygga stress. Att introducera stresshantering i alkoholistvården tycks vara ett lovande sätt att hjälpa individen att sköta och sätta gränser för sitt drickande. Behandling av alkoholmissbruk just nu kan beskrivas som en eklektisk tillämpning av olika behandlingsformer. Detta gör det svårt att jämföra olika vårdprogram och kan leda till osäkerhet hos terapeuten – ändå blir den kognitiva faktorn allt mera framträdande, oberoende av vårdpolicy. Översättning: Mikaela Groop REFERENSER Edwards, G. (1980): Alcohol Agendas. In: Edwards, G. & Grant, M. (Eds.): Alcoholism Treatment in Transition. London: Croom Helm Edwards, G .(1982): The Treatment of Drinking Problems. A Guide for the Helping Professions. Grant McIntyre Finney, J.W. & Monahan, S.C. (1996): The cost effectiveness of treatment for alcoholism: A second approximation. Journal of Studies on Alcohol 57: 229-243 Guqmundsdóttir, Á. (1997): The Self-Image and Social Situation of Alcoholic Women: Implications for Treatment. European Addiction Research 3:3-10 Guqmundsdóttir, Á. (1999): Social and Emotional Problems of Women in Alcoholism Treatment. Paper presented at the 25th Annual Alcohol Epidemiology Symposium, Montreal, Canada, May 30 – June 4, 1999 Holder, H & Longabaugh, R. & Miller, W. & Rubonis, A. (1991): The Cost Effectiveness of Treatment for Alcoholism: A First Approximation. Journal of Studies on Alcohol, 52 (6): 1991 Http://www.saa.is Jaffe, J. (2000): Substance-related Disorders. In: Saddock, BJ. & Sadock, V.A. (Eds.). Kaplan & Sadock’s Comprehensive Textbook of Psychiatry. Vol. 1, 7th ed. Lippincott: Williams & Wilkins, pp. 924-952 Lingford-Hughes, A.& Nutt, P. (2000): Alcohol and Drug abuse. In: Kupfer D.J. & Sartorius, N. (Eds): Current opinions in psychiatry 13 (Nr 3 May): 291-298 Miller, W.R. & Brown, J.M. & Simpson, T.L. & Handmaker, N.S. & Bien, T.H. & Luckie, L.F. & Montgomery, H.A. & Hester, D.L. & Tonigan, J.S. (1995): What works? A Methodological Analysis of the Alcohol Treatment Outcome Literature. In: Hester, R.K. & Miller W.R. (Eds.): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches: Effective Alternatives (2nd ed, 12-44). Boston: Allyn & Bacon Ólafsdóttir, H. & Helgason, T. & Tomasson, K. (1984): Økt innleggelse i Island av alkohol- og stoffmisbrugere i årene 1974-1981. Alkoholpolitik. – Tidskrift för nordisk alkoholforskning 1(1):3-12 Quimette, P.C. & Finney, J.W. & Moos, R.H. (1997): Twelve-Step and Cognitive-Behavioral Treatment for Substance Abuse: A Comparison of Treatment Effectiveness. Journal of Consulting and Clinical Psychology Vol. 65 (2): 230-240 Stenius, K. (1997): Statistik över missbrukarvård i Norden. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 14 (2): 83-102 Tómasson, K. (1998): Psychiatric Comorbidity Among Treatment Seeking Alcoholics. Importance for Course and Treatment. Department of Behavioural Sciences in Medicine, University of Oslo and Department of Psyehiatry, National University Hospital, Reykjavik. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 189
Page 1 and 2:
Nordisk alkohol- & narkotikatidskri
Page 3 and 4:
Makt, myter och besinning Vård- oc
Page 5 and 6:
”Vi er dem de andre ikke må lege
Page 7 and 8:
Modellen skiljer alltså mellan fö
Page 9 and 10:
handlingspersonal). ”De tunga”
Page 11 and 12:
Individualisering, differentiering,
Page 13 and 14:
eftersom de bedömer att gruppens p
Page 15 and 16:
Den genomsyrar också delar av den
Page 17 and 18: Summary Margaretha Järvinen: Insti
Page 19 and 20: koholister och/eller narkomaner 3 i
Page 21 and 22: Utdrag 1 (MP 5, 10-11-35; S=sjuksk
Page 23 and 24: Bruket av biografiskt material som
Page 25 and 26: Utdrag 4 (MP 4, 40, 2-17; T=kvinnli
Page 27 and 28: Utdrag 7 (MP 3, 17, 21-[18]10; T=kv
Page 29 and 30: om information om dem. Den risk som
Page 31 and 32: ape. In: Drew, P. & Heritage, J. (e
Page 33 and 34: Behandling av stoffmisbrukere har p
Page 35 and 36: etter et strukturert intervju med v
Page 37 and 38: Tabell 1. Logistisk regresjon for p
Page 39 and 40: let lengst tid i institusjonsbehand
Page 41 and 42: til Veksthuset. Universitet i Oslo:
Page 43 and 44: Detta inlägg kommer att handla om
Page 45 and 46: mortalitet bara kunde förklara en
Page 47 and 48: ”naturliga lösningar” på miss
Page 49 and 50: en ökning av positiva livshändels
Page 51 and 52: ma skäl att erbjuda människor hj
Page 53 and 54: sätt att lösa ett och samma probl
Page 55 and 56: ANDERS BERGMARK Om den evidensbaser
Page 57 and 58: tillkommer ett problem som sammanh
Page 59 and 60: expert, eller vilken kunskap som vi
Page 61 and 62: ”Evidence based medicine” har b
Page 63 and 64: Utvikle gode beskrivelser og I diss
Page 65 and 66: Missbrukarvård i Island När insti
Page 67: hjälp för personliga problem och
Page 71 and 72: där grundläggande uppgifter om de
Page 73 and 74: - Verksamhetsform: reguljär verksa
Page 75 and 76: � Övrig hälsovård 55 Medicinsk
Page 77 and 78: ka slags enheter som några särski
Page 79 and 80: att frågeformuläret skulle ge en
Page 81 and 82: Tabell 2. Använda metoder rankade
Page 83 and 84: som ungdomar själva tillskriver si
Page 85 and 86: presentation visade hon på den cen
Page 87 and 88: nas kontext. Vad som trots det samt
Page 89 and 90: färdsstatens fragmenterade etos? T
Page 91 and 92: Vanliga men ovanliga Kristiansen, A
Page 93 and 94: lingsdiskurs när det gäller att b
Page 95 and 96: Seminarium om kraven på kunskap el
Page 97 and 98: djupa kunskapen om hur ungdomars al
Page 99 and 100: En kartläggning av hur de olika no
Page 101 and 102: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
Page 103: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
show all

I nneh å ll

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?