I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
om information om dem. Den risk som föreligger<br />
med det nuvarande sättet att behandla<br />
information är att det kan leda ti<strong>ll</strong> att patienterna<br />
uppfattar det som om värdet av deras<br />
egna erfarenheter och uppfattningar sku<strong>ll</strong>e ifr<strong>å</strong>gasättas.<br />
I en undersökning av interaktionen<br />
me<strong>ll</strong>an läkare och patient har Liisa Raevaara<br />
(2000) visat att patienterna är missnöjda med<br />
den diagnos läkaren har gett , specie<strong>ll</strong>t om de<br />
anser att läkaren förbig<strong>å</strong>tt e<strong>ll</strong>er ifr<strong>å</strong>gasatt giltigheten<br />
av den beskrivning de har gett av sina<br />
besvär. Därför borde inte he<strong>ll</strong>er den bristande<br />
motivationen e<strong>ll</strong>er motspänstigheten, som<br />
uppträder hos patienter inom kvarnv<strong>å</strong>rden, ses<br />
som enbart beroende av patienterna. I den<br />
m<strong>å</strong>n som v<strong>å</strong>rdmode<strong>ll</strong>en ifr<strong>å</strong>gasätter auktoriteten<br />
i patienternas egna erfarenheter framka<strong>ll</strong>ar<br />
den ocks<strong>å</strong> motst<strong>å</strong>nd hos patienterna.<br />
Ur materialet framg<strong>å</strong>r att m<strong>å</strong>nga patienter<br />
enligt sin egen bedömning e<strong>ll</strong>er enligt uppgifter<br />
fr<strong>å</strong>n de anhöriga har haft relativt l<strong>å</strong>nga<br />
drogfria perioder utanför AA, e<strong>ll</strong>er perioder<br />
med kontro<strong>ll</strong>erat bruk av droger (utdragen 3,<br />
5). Vid uppgörandet av v<strong>å</strong>rdrekommendationer<br />
utnyttjas dock inte denna information.<br />
Drogfrihet utanför grupperna för ömsesidig<br />
hjälp e<strong>ll</strong>er kontro<strong>ll</strong>erat bruk av rusmedel är<br />
enligt kvarnv<strong>å</strong>rdsideologin anomalier, missförst<strong>å</strong>nd<br />
e<strong>ll</strong>er felbedömningar. Änd<strong>å</strong> kunde<br />
man ur inlärnings- e<strong>ll</strong>er kognitionsteoretisk<br />
synvinkel utnyttja patientens tidvisa förm<strong>å</strong>ga<br />
att kontro<strong>ll</strong>era sitt liv och försöka stärka de<br />
faktorer som möjliggjort en kontro<strong>ll</strong> av problemet<br />
(Koski-Jännes 1992; Puhakka 2000).<br />
Det är dock inte i denna artikel möjligt att<br />
bedöma om man i kvarnv<strong>å</strong>rden kunde utnyttja<br />
nya teoretiska synvinklar.<br />
Ur det multiprofessione<strong>ll</strong>a teamets möten<br />
framträder bilden av en idealpatient som är<br />
aktiv och reflekterande, men godkänner m<strong>å</strong>lsättningarna<br />
för v<strong>å</strong>rden utan att ifr<strong>å</strong>gasätta<br />
dem. Man har a<strong>ll</strong>ts<strong>å</strong> strängt normativa för-<br />
väntningar p<strong>å</strong> patienterna. En betydande del<br />
av patienterna uppfy<strong>ll</strong>er inte dessa förväntningar<br />
och de kritiseras för ”svag närvaro” och<br />
bristande motivation (Leppo 1999). Det är<br />
möjligt att det här är fr<strong>å</strong>ga om den kända anpassningsreaktionen<br />
d<strong>å</strong> de anstä<strong>ll</strong>da anpassar<br />
sig ti<strong>ll</strong> resultat som är sämre än de förväntade<br />
(Wiseman 1970). Genom att mot patienterna<br />
rikta förväntningar som de inte kan uppfy<strong>ll</strong>a,<br />
skapar man samtidigt en förklaring ti<strong>ll</strong> eventue<strong>ll</strong>a<br />
misslyckanden. Överstora förväntningar<br />
p<strong>å</strong> patienterna kan dock ocks<strong>å</strong> vara en orsak<br />
ti<strong>ll</strong> misslyckanden.<br />
Översättning: Peter Lodenius<br />
NOTER<br />
1. I Finland använder man för v<strong>å</strong>rd enligt Minnesotamode<strong>ll</strong>en<br />
ordet ”my<strong>ll</strong>yhoito”, d.v.s. kvarnv<strong>å</strong>rd,<br />
eftersom man anser att patienten bör genomg<strong>å</strong><br />
en mycket omskakande process, ”köras genom<br />
en kvarn”. Den termen används i det följande.<br />
(Ö.a.)<br />
2. I enlighet med praxis inom kvarnv<strong>å</strong>rden använder<br />
vi om de v<strong>å</strong>rdade i huvudsak beteckningen<br />
patient. Termen klient används när de v<strong>å</strong>rdade inte<br />
anpassar sig ti<strong>ll</strong> den ro<strong>ll</strong> som patient som anvisats<br />
dem.<br />
3. När materialet samlades in <strong>å</strong>r 1997 klassificerades<br />
ungefär hälften av klienterna vid kliniken<br />
som alkoholister, en tredjedel som blandmissbrukare<br />
och resten som narkomaner. För enkelhetens<br />
sku<strong>ll</strong> använder vi huvudsakligen termen ”alkoholism”<br />
när vi hänvisar ti<strong>ll</strong> klienternas missbruksproblem<br />
av olika slag. Sedan dess torde narkotikaproblemens<br />
andel ha vuxit.<br />
4. Hur kulture<strong>ll</strong>t bundet bruket av kunskap är<br />
kommer tydligt fram i situationer där man strävat<br />
ti<strong>ll</strong> att komplettera e<strong>ll</strong>er ersätta expertkunskap<br />
med datoriserade expertprogram. Nästan utan undantag<br />
har ibruktagandet av s<strong>å</strong>dana program stött<br />
p<strong>å</strong> större sv<strong>å</strong>righeter än man väntat sig, eftersom<br />
man inte kunnat beakta den ro<strong>ll</strong> som den tysta<br />
kunskap som datasystemets användare besitter<br />
spelar vid användningen av systemet (Whalen &<br />
Vinkhuyesen 2000).<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 149
Change language