I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ÖVERSIKT<br />
Den evidensbaserade medicinen har kraftigt<br />
vunnit terräng p<strong>å</strong> senare tid. Med evidensbaserad<br />
medicin avses att vetenskapliga forskningsrön<br />
ti<strong>ll</strong>ämpas p<strong>å</strong> praktiska behandlings<strong>å</strong>tgärder.<br />
Yrkesmässig erfarenhet och kunnande<br />
ska<strong>ll</strong> förenas med bästa ti<strong>ll</strong>budsst<strong>å</strong>ende vetenskapliga<br />
belägg. Detta tänkesätt ti<strong>ll</strong>ämpas<br />
ocks<strong>å</strong> i missbrukarv<strong>å</strong>rden. I Sverige har Statens<br />
beredning för medicinsk utvärdering<br />
(SBU) utarbetat en omfattande systematisk<br />
litteraturöversikt över effekten av olika metoder<br />
som används inom missbrukarv<strong>å</strong>rden.<br />
Finlands motsvarande forskningsenhet Fin-<br />
OHTA (Finländska enheten för utvärdering<br />
av medicinsk metodik), deltog i framstä<strong>ll</strong>ningen<br />
av denna översikt. Översikten kommer<br />
att färdigstä<strong>ll</strong>as under hösten 2001.<br />
Hur enkäten förverkligades<br />
Forskningsenheterna vid STAKES, FinOH-<br />
TA och Alkohol- och drogforskningsgruppen,<br />
gjorde under slut<strong>å</strong>ret 2000 i samarbete en<br />
kartläggning av behandlingsmetoder som anlitas<br />
i missbrukarv<strong>å</strong>rdens enheter i Finland.<br />
Kartläggningsenkäten riktades närmast ti<strong>ll</strong><br />
specialtjänsterna inom missbrukarv<strong>å</strong>rden och<br />
skickades ti<strong>ll</strong> c. 200 enheter, s<strong>å</strong>som poliklinisk<br />
198 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 )<br />
ANNELI PIENIMÄKI<br />
Kartläggning av finsk missbrukarv<strong>å</strong>rd<br />
missbrukarv<strong>å</strong>rd, akutv<strong>å</strong>rdsstationer och institutioner<br />
för rehabilitering. Enkäten skickades<br />
ocks<strong>å</strong> ti<strong>ll</strong> s<strong>å</strong>dana hälsov<strong>å</strong>rdsenheter som antogs<br />
ge medicinsk behandling <strong>å</strong>t opioidberoende<br />
klienter. Boendeenheter för missbrukare<br />
uteslöts, likas<strong>å</strong> lämnades t.ex. fängelser och<br />
skolhem utanför enkäten.<br />
I enkäten listades 29 olika psykosociala behandlingsmetoder<br />
som används inom v<strong>å</strong>rden<br />
av missbrukare. Enheterna ombads nämna<br />
vilka av dessa metoder de använder och uppskatta<br />
hur mycket de använder dem. Skalan<br />
var tredelad, dvs. enheterna sku<strong>ll</strong>e uppskatta<br />
om de använder metoden för över 50 procent<br />
av sina klienter, för 10-50 procent e<strong>ll</strong>er för<br />
under 10 procent av klienterna. Det var en<br />
stor utmaning att uppgöra en lista över olika<br />
metoder. Listan koncentrerades framför a<strong>ll</strong>t<br />
ti<strong>ll</strong> alkohol- och drogspecifika metoder, men<br />
ocks<strong>å</strong> s.k. a<strong>ll</strong>männa terapiformer medtogs. En<br />
del metoder som används utomlands ströks,<br />
d<strong>å</strong> man visste att de inte används i Finland.<br />
Enheterna fick ocks<strong>å</strong> ange andra metoder som<br />
de anlitade. Listan blev ett sätt att f<strong>å</strong> exaktare<br />
kunskap om vilka metoder behandlingsenheterna<br />
ti<strong>ll</strong>ämpar. Enheterna anger ofta att de<br />
ger gruppterapi och individue<strong>ll</strong> terapi, men<br />
definierar inte närmare inom vilken teoretisk<br />
referensram terapin hör hemma. Avsikten var
Change language