I nneh å ll

More documents

Recommendations

Info

NOTER 1. Det senaste och mest omfångsrika bidraget utgörs här av Socialstyrelsens nyligen publicerade rapport ”Stöd till en kunskapsbaserad socialtjänst” (2000). 2. Behandling är – i större utsträckning än administrativa/byråkratiska åtgärder – med avseende på sin legitimitet beroende av en professionellt förvaltad kunskap beträffande procedurer/tekniker och resultaten av dessa. 3. Med ett visst undantag för vissa substitutionsbehandlingar. 4. Stora delar av resultaten från PROJECT MATCH kan betraktas som en indikation på detta förhållande. Emricks (1975) konklusion beträffande den positiva korrelationen mellan en metodologisk stringens och frånvaron av signifikanta resultat ligger också i linje med denna erfarenhet. 5. Även om de problem som har diskuterats i denna text har en långtgående komplexitet och kräver mycket betydande ansträngningar för att inte totalt underminera möjligheterna till vetenskapligt underbyggda ställningstaganden beträffande val av behandlingsintervention, finns det ändå möjligheter att fortsätta bidra till etablerandet av relevant kunskap. Meta-analyser gör det t.ex. möjligt att undvika de problem som hänför sig till de statistiska problem som diskuterats i det föregående och problemen med standardisering av jämförelsegrupper och klientkarakteristika (som) ligger inom räckhåll i en framtid som åtminstone är tänkbar, om än inte helt sannolik. 180 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) REFERENSER Breslow, R.A. & Altman, D.G. & Weed, D.L. (1998): Quality of reviews in epidemiology. American Journal of Public Health 88: 475-477 Emrick, C.D. (1975): A review of psychologically oriented treatment of alcoholism. Journal of Studies on Alcohol 36: 88-108 Finney, J.W. & Hahn, A.C. & Moos, R.H. (1996): The effectiveness of inpatient and outpatient treatment for alcohol abuse: the need to focus on the mediators and moderators of setting effects. Addiction 91: 1773-1796 Finney, J.W. (2000): Limitations in using existing alcohol treatment trials to develop practice guidelines. Addiction 95 (10): 1491-1500 Floyd, A.S. & Monahan, S.C. & Finney, J.W. & Moreley, J.A. (1996): Alcoholism treatment outcome studies, 1980-1992: the nature of the research. Addictive behaviors 21: 413-428 Hester, R.K. & Miller, R.W.( ): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches: effective alternatives. Boston: Allyn and Bacon Holder, H. & Longabaugh, R. & Miller, W.R. (1991): The cost effectiveness of treatment for alcoholism: a first approximation. Journal of Studies on Alcohol 52: 517-540 Moreley, J.A. & Finney, J.W. & Monahan, S.C. & Floyd, A.S. (1996): Alcoholism treatment outcome studies, 1980–1992: methodological characteristics and quality, Addictive Behaviors 21: 429-443 PROJECT MATCH Research Group (1997): Matching alcoholism treatments to client heterogeneity. PROJECT MATCH posttreatment drinking outcomes. Journal of Studies on Alcohol 58: 7-29 Rehm, J. (1999): Review papers in substance abuse research. Addiction 94: 73-176 Socialstyrelsen (2000): Stöd till en kunskapsbaserad socialtjänst (2000), Stockholm Socialvetenskapliga forskningsrådet (2000): Välfärd, folkhälsa och omsorg. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Stockholm Thorsen, T. (2000): Lang, ukritisk optimisme og kort intervention. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 17 (1): 5-6.
”Evidence based medicine” har blivit en framträdande slogan i debatten om och programmen för kostnader, effektivitet, kvalitet, förbättring, förvaltning och styrning inom hälsovården. Idén om ”att basera sig på evidens” har också spridit sig till närstående sektorer som socialarbete och utbildning. De ord som används i denna slogan kan ha skiftande betydelser. ”Evidens” har en litet annorlunda innebörd i det språk som brukas av en domare i rätten, i språket för experimentell forskning och i det språk som används för val av professionell behandling i individuella fall och personer. ”Baserad” kan hänvisa till någon sorts grund på vilken man bygger någonting. Men det kan också referera till en bas, en utgångspunkt eller ett ställe från vilket steget tas ut i världen för att sköta vissa åligganden, och till vilket man återvänder efter välförrättat värv eller ifall man behöver ytterligare stöd eller avbrott innan man fullföljer sitt uppdrag. Med ”medicine” kan man avse ”the science of medicine” (medicin som vetenskap), ”the practice of medicine” (utövandet av läkekonsten) eller den medicin patienten förväntas inta. Problemen med att översätta denna slogan till olika språk, inklusive tyska, franska, svenska och finska, har resulterat i att man antingen använder det engelska uttrycket eller att JUHANI LEHTO ”Evidensbaserad” – en slogan för kontroll, val eller kritisk reflektion? det uppstått flera, konkurrerande översättningar. Till exempel finländarna har använt två översättningar. Den ena är ”näyttöön perustuva lääketiede”, som baserar sig på en översättning av ”medicine” som ”medicin som vetenskap”. Denna översättning betyder sålunda ”evidensbaserad medicin-vetenskap”. Den andra är ”näyttöön perustuva terveydenhuolto” (evidensbaserad hälsovård), som bygger på en översättning av ”the practice of medicine” som hälsovård. Den svenska SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, ger också två ”officiella” svenska översättningar av den engelska sloganen – antingen ”evidensbaserad medicin” eller ”evidensbaserad sjukvård”. Det står helt klart att evidensbaserad medicin-vetenskap och evidensbaserad hälsovård kan betyda helt olika saker. Slagordet hänger ihop med vissa idéer om hälsovårdspolitik och anslutande verksamheter, som t.ex. missbrukarvård. Det hänför sig till maktbalansen mellan olika aktörer: vem som skall sätta kriterierna för en bra praxis, vilka kriterier som skall gälla, uppgjorda av vem, vid beslut om vad som skall täckas av offentlig finansiering eller inte, vilket förhållandet är mellan de professionella eliterna och de professionella på fältet, vilka slags institutioner som skall leda utvecklingen av praxisen NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 181 KOMMENTAR
Page 1 and 2:
Nordisk alkohol- & narkotikatidskri
Page 3 and 4:
Makt, myter och besinning Vård- oc
Page 5 and 6:
”Vi er dem de andre ikke må lege
Page 7 and 8:
Modellen skiljer alltså mellan fö
Page 9 and 10: handlingspersonal). ”De tunga”
Page 11 and 12: Individualisering, differentiering,
Page 13 and 14: eftersom de bedömer att gruppens p
Page 15 and 16: Den genomsyrar också delar av den
Page 17 and 18: Summary Margaretha Järvinen: Insti
Page 19 and 20: koholister och/eller narkomaner 3 i
Page 21 and 22: Utdrag 1 (MP 5, 10-11-35; S=sjuksk
Page 23 and 24: Bruket av biografiskt material som
Page 25 and 26: Utdrag 4 (MP 4, 40, 2-17; T=kvinnli
Page 27 and 28: Utdrag 7 (MP 3, 17, 21-[18]10; T=kv
Page 29 and 30: om information om dem. Den risk som
Page 31 and 32: ape. In: Drew, P. & Heritage, J. (e
Page 33 and 34: Behandling av stoffmisbrukere har p
Page 35 and 36: etter et strukturert intervju med v
Page 37 and 38: Tabell 1. Logistisk regresjon for p
Page 39 and 40: let lengst tid i institusjonsbehand
Page 41 and 42: til Veksthuset. Universitet i Oslo:
Page 43 and 44: Detta inlägg kommer att handla om
Page 45 and 46: mortalitet bara kunde förklara en
Page 47 and 48: ”naturliga lösningar” på miss
Page 49 and 50: en ökning av positiva livshändels
Page 51 and 52: ma skäl att erbjuda människor hj
Page 53 and 54: sätt att lösa ett och samma probl
Page 55 and 56: ANDERS BERGMARK Om den evidensbaser
Page 57 and 58: tillkommer ett problem som sammanh
Page 59: expert, eller vilken kunskap som vi
Page 63 and 64: Utvikle gode beskrivelser og I diss
Page 65 and 66: Missbrukarvård i Island När insti
Page 67 and 68: hjälp för personliga problem och
Page 69 and 70: verkligen förbättrar människors
Page 71 and 72: där grundläggande uppgifter om de
Page 73 and 74: - Verksamhetsform: reguljär verksa
Page 75 and 76: � Övrig hälsovård 55 Medicinsk
Page 77 and 78: ka slags enheter som några särski
Page 79 and 80: att frågeformuläret skulle ge en
Page 81 and 82: Tabell 2. Använda metoder rankade
Page 83 and 84: som ungdomar själva tillskriver si
Page 85 and 86: presentation visade hon på den cen
Page 87 and 88: nas kontext. Vad som trots det samt
Page 89 and 90: färdsstatens fragmenterade etos? T
Page 91 and 92: Vanliga men ovanliga Kristiansen, A
Page 93 and 94: lingsdiskurs när det gäller att b
Page 95 and 96: Seminarium om kraven på kunskap el
Page 97 and 98: djupa kunskapen om hur ungdomars al
Page 99 and 100: En kartläggning av hur de olika no
Page 101 and 102: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
Page 103: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
show all

I nneh å ll

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?