I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att fr<strong>å</strong>geformuläret sku<strong>ll</strong>e ge en bild av hur<br />
detaljerade svar som önskades. Metoderna beskrevs<br />
ocks<strong>å</strong> kortfattat för att underlätta svarandet.<br />
Hög svarsprocent<br />
Antalet svar var glädjande stort: svarsprocenten<br />
hela 96 %, med svar fr<strong>å</strong>n knappt 200 enheter.<br />
Utg<strong>å</strong>ende fr<strong>å</strong>n enkätsvaren har det<br />
gjorts en handbok över behandlingsenheterna<br />
och de behandlingsmetoder de anlitar. Det<br />
höga antalet svar berodde säkert delvis p<strong>å</strong> att<br />
v<strong>å</strong>rdenheterna informerades om att en handbok<br />
e<strong>ll</strong>er ett register är under arbete. Denna<br />
kartläggning är veterligen den första i sitt slag<br />
i Finland. I slutet av handboken är det meningen<br />
att kortfattat p<strong>å</strong> basen av SBU:s översikt<br />
presentera den nuvarande kunskapen om<br />
hurudan vetenskaplig evidens det finns för<br />
olika behandlingsmetoder. Om m<strong>å</strong>nga metoder<br />
som används i Finland saknas det dock<br />
forskning. Det smala befolkningsunderlaget<br />
gör att det g<strong>å</strong>r l<strong>å</strong>ngsamt att f<strong>å</strong> ny forskningskunskap.<br />
Dessutom undersöks metodernas<br />
effekt i a<strong>ll</strong>mänhet i stabila testsituationer och<br />
med utvalda patienter. Följden blir att man i<br />
det praktiska v<strong>å</strong>rdarbetet sä<strong>ll</strong>an kommer upp<br />
ti<strong>ll</strong> lika goda resultat som i undersökningar.<br />
Med enkäten försökte vi framför a<strong>ll</strong>t f<strong>å</strong> ti<strong>ll</strong><br />
st<strong>å</strong>nd en a<strong>ll</strong>män kartläggning av vilka behandlingsmetoder<br />
de finska enheterna för missbrukarv<strong>å</strong>rd<br />
använder. Dessa uppgifter ska<strong>ll</strong> sedan<br />
kombineras med den ti<strong>ll</strong>gängliga kunskapen<br />
om metodernas effekt. S<strong>å</strong>som ovan konstaterats<br />
används m<strong>å</strong>nga metoder där det saknas<br />
vetenskaplig forskning. Detta betyder inte<br />
nödvändigtvis att missbrukarv<strong>å</strong>rdens klienter<br />
inte sku<strong>ll</strong>e dra nytta av metoderna, men att<br />
det är inte vetenskapligt bevisat. Som det nu<br />
ser ut utkommer handboken över de finska<br />
missbrukarv<strong>å</strong>rdsenheterna i Stakes oppaitaserie<br />
sommaren 2001.<br />
Supportiv terapi och stöd vanligast<br />
Den s.k. a<strong>ll</strong>männa supportiva terapin/stödet<br />
framstod som den mest anlitade metoden.<br />
Om det faktum att en metod använts p<strong>å</strong><br />
minst en tiondedel av klienterna räknas som<br />
användning, s<strong>å</strong> erbjuder 87 procent av missbruksenheterna<br />
a<strong>ll</strong>mänt stöd och terapi. Den<br />
näst a<strong>ll</strong>männaste metoden är <strong>å</strong>terfa<strong>ll</strong>sprevention<br />
som enligt uppgifterna används av 75<br />
procent. Tredje plats delas av nätverksterapi<br />
och social färdighetsträning (att klara sociala situationer).<br />
Dessa används i 69 procent av<br />
missbruksenheterna. P<strong>å</strong> följande plats finns<br />
lösningsfokuserad terapi/metod ti<strong>ll</strong>sammans<br />
med hälsor<strong>å</strong>dgivning för narkotikabrukare<br />
(68␣ %). Andelen hälsor<strong>å</strong>dgivning för narkotikabrukare<br />
är s<strong>å</strong>här stor, eftersom man i formuläret<br />
fr<strong>å</strong>gade skilt för sig om användningen<br />
av metoden för alkoholproblem, narkotikaproblem<br />
och läkemedelsproblem samt för<br />
blandbruk. I dessa resultat har behandlingarna<br />
för de olika problemen sammanförts och<br />
hälsor<strong>å</strong>dgivning för narkotikabrukare betyder<br />
att den ges just <strong>å</strong>t narkomaner. Det mest i<br />
ögonenfa<strong>ll</strong>ande i dessa resultat är kanske att<br />
de vanligaste metoderna är s<strong>å</strong> a<strong>ll</strong>männa ti<strong>ll</strong> sin<br />
karaktär. Bland de tio mest använda metoderna<br />
är största delen a<strong>ll</strong>mängiltiga, a<strong>ll</strong>ts<strong>å</strong> icke<br />
specifika metoder. Med specifika metoder avses<br />
s<strong>å</strong>dana som baserar sig p<strong>å</strong> en bestämd teoretisk<br />
referensram. Bland de specifika metoderna,<br />
som baserar sig p<strong>å</strong> en bestämd teoretisk<br />
referensram finns en tydlig ’tre i topp’: den<br />
lösningsfokuserade metoden, motiverande intervju<br />
(57 %) och kognitiv terapi (53 %). För<br />
<strong>å</strong>terfa<strong>ll</strong>sprevention finns en kognitiv mode<strong>ll</strong>,<br />
men den kan förverkligas ocks<strong>å</strong> fr<strong>å</strong>n en annan<br />
utg<strong>å</strong>ngspunkt. Övningarna i sociala färdigheter<br />
kan ocks<strong>å</strong> ske inom den kognitiva terapin<br />
e<strong>ll</strong>er utanför dess ramar. Det finns inte he<strong>ll</strong>er<br />
n<strong>å</strong>gon exaktare kunskap beträffande hur enheterna<br />
nyttjar det sociala stödet, om det exempelvis<br />
handlar om nätverksmöten. För servicer<strong>å</strong>dgivningen<br />
finns det en amerikansk<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 199
Change language