I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
pen inför alternativa beskrivningar<br />
av kvinnliga narkomaner<br />
än vad en del andra<br />
forskare lyckats med. Här<br />
finns en klar styrka i boken,<br />
att författaren inte sväljer<br />
myterna, utan snarare försöker<br />
kritisera dessa. Annars är<br />
ju narkotikadiskursen fu<strong>ll</strong> av<br />
overifierade myter, d<strong>å</strong> den ju<br />
handlar om n<strong>å</strong>got skrämmande<br />
och tabubelagt.<br />
Det finns en motsägelse e<strong>ll</strong>er<br />
ambivalens i boken som<br />
förtjänar att nämnas. Kristiansen<br />
argumenterar mot den<br />
starkt etablerade tanken att<br />
narkomaner är offer och därmed<br />
a<strong>ll</strong>t annat än självständiga.<br />
Ofta lyckas han h<strong>å</strong><strong>ll</strong>a<br />
sin linje, men vid ett par ti<strong>ll</strong>fä<strong>ll</strong>en<br />
är det som att han själv<br />
antar denna ”offertanke”.<br />
Han skriver:<br />
”Även om de tagit avst<strong>å</strong>nd<br />
fr<strong>å</strong>n narkotikan, s<strong>å</strong> känner de<br />
en lojalitet med de människor<br />
som drabbas av den.” (sidan<br />
192 författarens understrykning)<br />
I ovanst<strong>å</strong>ende blir det tydligt<br />
att Kristiansen skriver utifr<strong>å</strong>n<br />
”offerdiskursen”, men detta<br />
är ett undantag, som indikerar<br />
hur starkt detta tankesp<strong>å</strong>r<br />
är. S<strong>å</strong> starkt att man trots att<br />
man är medveten om dess<br />
socialt konstruerade karaktär,<br />
har problem att helt frigöra<br />
sig fr<strong>å</strong>n det.<br />
I Kapitel fem beskrivs informanternas<br />
uppväxtvi<strong>ll</strong>kor<br />
i termer av socialt gynnsam-<br />
ma respektive ogynnsamma.<br />
Av de 14 informanterna bedöms<br />
10 ha haft socialt<br />
ogynnsamma uppväxtvi<strong>ll</strong>kor.<br />
Jag är, liksom Kristiansen,<br />
tveksam ti<strong>ll</strong> hur relevanta<br />
dessa begrepp egentligen<br />
är. Vidare är det i a<strong>ll</strong>ra högsta<br />
grad fr<strong>å</strong>ga om en konstruktion<br />
utifr<strong>å</strong>n intervjuerna, där<br />
olika samhä<strong>ll</strong>eliga värderingar<br />
spelar in när det gä<strong>ll</strong>er att<br />
beskriva n<strong>å</strong>got som gynnsamt<br />
e<strong>ll</strong>er ogynnsamt. Det är<br />
tveksamt om detta kapitel<br />
fy<strong>ll</strong>er n<strong>å</strong>gon funktion. Antingen<br />
sku<strong>ll</strong>e det gjorts ännu<br />
mer djupg<strong>å</strong>ende och inte s<strong>å</strong><br />
kategoriskt som med dikotomin<br />
gynnsam respektive<br />
ogynnsam, e<strong>ll</strong>er ocks<strong>å</strong> sku<strong>ll</strong>e<br />
det mer ha kunnat fungera<br />
som en mindre ambitiös<br />
bakgrund. Och om Kristiansen<br />
är s<strong>å</strong> skeptisk ti<strong>ll</strong> dikotomin,<br />
varför eliminerade han<br />
den inte?<br />
De riktigt intressanta delarna<br />
inleds i och med Kapitel<br />
7 som handlar om missbrukslivet<br />
och Kapitel 8 som<br />
handlar om vägen bort fr<strong>å</strong>n<br />
missbruket. Här stiger ocks<strong>å</strong><br />
sidantalet per kapitel ganska<br />
drastiskt och här har Kristiansen,<br />
med hjälp av informanternas<br />
berättelser, verkligen<br />
n<strong>å</strong>got att säga. En av informanterna<br />
Malin berättar<br />
om missbrukslivet:<br />
”A<strong>ll</strong>ting var bara skit, jag<br />
kunde g<strong>å</strong> och se in i fönstren<br />
hos n<strong>å</strong>gon som hade pelargonior<br />
och n<strong>å</strong>gon lampa och<br />
212 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 1 )<br />
där det s<strong>å</strong>g s<strong>å</strong> där puttigt ut<br />
e<strong>ll</strong>er där det s<strong>å</strong>g städat ut,<br />
men, ja, man fortsatte<br />
änd<strong>å</strong>...” (sidan 124)<br />
Denna typ av citat beskriver<br />
p<strong>å</strong> ett utmärkt sätt marginalisering<br />
och upplevelse av<br />
utanförskap. Inom missbrukarna<br />
ryms en längtan efter<br />
det ”mysiga”, hemtrevliga,<br />
men ocks<strong>å</strong> ett motst<strong>å</strong>nd och<br />
en rädsla att lämna de narkomana<br />
världarna (Svensson<br />
1996), som ju ocks<strong>å</strong> erbjuder<br />
en form av solidaritet, gemenskap<br />
och bekräftelse.<br />
Denna ambivalens, som ju i<br />
a<strong>ll</strong>ra hösta grad är mänsklig,<br />
är viktig att känna ti<strong>ll</strong> och<br />
begripa för dem som arbetar<br />
med narkotikamissbrukare.<br />
När det gä<strong>ll</strong>er att beskriva<br />
missbruket tror jag att Kristiansen<br />
betonar de negativa sidorna<br />
väl mycket, förmodligen<br />
för att informanterna i<br />
sina nuvarande ”ickemissbrukarliv”,<br />
upplever det negativa<br />
som l<strong>å</strong>ngt mer p<strong>å</strong>tagligt<br />
än det positiva. Kristiansen<br />
skriver:<br />
”Det är dystra bilder som avtecknar<br />
sig när intervjupersonerna<br />
berättar om sina liv<br />
som narkotikamissbrukare<br />
...” (sidan 124)<br />
Viktigt att h<strong>å</strong><strong>ll</strong>a i minnet är<br />
att a<strong>ll</strong>a utom en genomg<strong>å</strong>tt<br />
behandling, somliga Minnesota-mode<strong>ll</strong>en<br />
och andra LPstiftelsen,<br />
och efter behandlingen<br />
är det möjligt att de<br />
sedan utg<strong>å</strong>r fr<strong>å</strong>n en behand-
Change language