I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
expert, e<strong>ll</strong>er vilken kunskap som vid varje given<br />
tidpunkt kan sägas utgöra den mest adekvata<br />
kunskapen p<strong>å</strong> omr<strong>å</strong>det? P<strong>å</strong> ett a<strong>ll</strong>mänt<br />
plan torde man kunna fastsl<strong>å</strong> att det knappast<br />
föreligger n<strong>å</strong>gon praktisk möjlighet för den<br />
generaliserade avnämaren att göra s<strong>å</strong>dana bedömningar<br />
av de kunskapsanspr<strong>å</strong>k som bjuds<br />
ut p<strong>å</strong> den vetenskapliga arenan. Däremot borde<br />
det vara möjligt att förbättra vad vi sku<strong>ll</strong>e<br />
kunna beteckna som den grundläggande instä<strong>ll</strong>ningen<br />
ti<strong>ll</strong> e<strong>ll</strong>er först<strong>å</strong>elsen av hur olika<br />
typer av kunskapspretentioner kan hanteras.<br />
Detta sku<strong>ll</strong>e t.ex. kunna ske genom en artikulering<br />
av ett antal principer som sku<strong>ll</strong>e kunna<br />
ligga ti<strong>ll</strong> grund för en bedömning av en given<br />
rekommendation. Samma principer borde<br />
ocks<strong>å</strong> kunna utgöra rimliga utg<strong>å</strong>ngspunkter<br />
för de individer inom forskarsamhä<strong>ll</strong>et som<br />
producerar dylika rekommendationer.<br />
Fr<strong>å</strong>gan är s<strong>å</strong>ledes när, och p<strong>å</strong> vilka grunder<br />
det är berättigat att ge en rekommendation<br />
om hur praktiken bör utformas. Enligt mitt<br />
förmenande bör en primär princip i detta<br />
sammanhang utgöras av en medvetenhet om<br />
den grundläggande osäkerhet som är för handen<br />
när det gä<strong>ll</strong>er effekter av behandlingsinterventioner.<br />
En dylik osäkerhet bör leda ti<strong>ll</strong><br />
en genere<strong>ll</strong> <strong>å</strong>terh<strong>å</strong><strong>ll</strong>samhet som bör ges särskild<br />
vikt när det gä<strong>ll</strong>er <strong>å</strong>tgärder som p<strong>å</strong> n<strong>å</strong>got<br />
sätt kan tänkas skada e<strong>ll</strong>er kränka den ti<strong>ll</strong>tänkta<br />
klienten.<br />
En vanlig tendens hos m<strong>å</strong>nga forskare är att<br />
vara mer e<strong>ll</strong>er mindre ensidigt orienterade<br />
mot framtiden. En följd av ett s<strong>å</strong>dant perspektiv<br />
är att man mer e<strong>ll</strong>er mindre regelbundet<br />
rapporterar om ”mycket lovande resultat”<br />
e<strong>ll</strong>er att ett större genombrott snart kommer<br />
att vara ett faktum. Det är inte helt sv<strong>å</strong>rt att<br />
först<strong>å</strong> att ett dylikt förh<strong>å</strong><strong>ll</strong>ningssätt ofta kan<br />
ligga nära ti<strong>ll</strong> hands, icke desto mindre bör<br />
man försöka undvika att ett dylikt förh<strong>å</strong><strong>ll</strong>ningssätt<br />
sl<strong>å</strong>r igenom när det gä<strong>ll</strong>er vägledning<br />
av mer reguljär verksamhet. En bedömning<br />
av lovande resultat bör a<strong>ll</strong>tid innefatta en<br />
historisk kontext, b<strong>å</strong>de i a<strong>ll</strong>män och specifik<br />
mening. Den genere<strong>ll</strong>a erfarenheten av lovande<br />
resultat när det gä<strong>ll</strong>er behandlingsinterventioner<br />
är att de har visat sig sv<strong>å</strong>ra att reproducera<br />
i nya, mer undersökningstekniskt elaborerade<br />
studier. 4<br />
Riktlinjer för den icke-evidensbaserade<br />
praktiken<br />
Innebär nu denna plädering för en grundläggande<br />
<strong>å</strong>terh<strong>å</strong><strong>ll</strong>samhet att ingenting finns att<br />
göra, att det saknas en grund för en meningsfu<strong>ll</strong><br />
relation me<strong>ll</strong>an forskning och praktik p<strong>å</strong><br />
detta omr<strong>å</strong>de? Nej, s<strong>å</strong> är det först<strong>å</strong>s inte, förh<strong>å</strong><strong>ll</strong>andet<br />
är det motsatta. Just p<strong>å</strong> missbruksomr<strong>å</strong>det,<br />
där inslaget av ideologiskt färgat<br />
tänkande är särdeles frekvent, behövs en p<strong>å</strong>tagligt<br />
stark förbindelse me<strong>ll</strong>an forskning och<br />
praktik.<br />
Å andra sidan kan det inte betraktas som<br />
realistiskt att under de närmaste decennierna<br />
– även med en massiv insats när det gä<strong>ll</strong>er<br />
empiriska utvärderingar av socialtjänstens interventioner<br />
– förvänta sig att dessa interventioner<br />
i n<strong>å</strong>gon större utsträckning ska<strong>ll</strong> kunna<br />
säkras som vetenskapligt underbyggda när det<br />
gä<strong>ll</strong>er effekterna av desamma. Av detta skäl är<br />
det möjligt att hävda att det vid sidan av ett<br />
mer l<strong>å</strong>ngsiktigt arbete som syftar ti<strong>ll</strong> att etablera<br />
en vetenskaplig bas för det arbete som<br />
utförs 5 ocks<strong>å</strong> finns en lika viktig uppgift,<br />
nämligen att formulera en grund för det arbete<br />
som utförs utan vetenskapligt stöd när det<br />
gä<strong>ll</strong>er effekterna av detsamma. Ett dylikt arbete<br />
m<strong>å</strong>ste med nödvändighet försöka balansera<br />
de olika typer av etiska överväganden som är<br />
aktue<strong>ll</strong>a i en situation där det saknas kunskap<br />
om följderna av de <strong>å</strong>tgärder som sätts in och<br />
karaktären av det hjälpbehov man st<strong>å</strong>r inför.<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 179
Change language