I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mortalitet bara kunde förklara en mindre del<br />
av denna nedg<strong>å</strong>ng. När det gä<strong>ll</strong>er tänkbara<br />
förklaringar ti<strong>ll</strong> den <strong>å</strong>terst<strong>å</strong>ende delen –<br />
”spontanläkningen” – pekade han preliminärt<br />
p<strong>å</strong> ett antal faktorer som <strong>å</strong>tföljer det normala<br />
<strong>å</strong>ldrandet, t.ex. ökat ansvar och mognad,<br />
minskad drift, social isolering och minskat socialt<br />
tryck att dricka.<br />
Drew’s artikel kom att väcka uppmärksamhet<br />
och debatt, inte för att den gav ovedersägliga<br />
belägg för hur vanligt det är med ”spontanläkning”<br />
e<strong>ll</strong>er för att den gav empiriskt<br />
stöd för den ena e<strong>ll</strong>er andra hypotesen om vilka<br />
processer som ligger bakom detta fenomen,<br />
utan snarare för att den kom att ses som<br />
ett angrepp mot uppfattningen om alkoholism<br />
som en sjukdom – <strong>å</strong>tminstone i dess<br />
mera populära form. E<strong>ll</strong>er för att vara mer<br />
precis: i den utsträckning som alkoholism<br />
uppfattades som ett fortskridande och irreversibelt<br />
ti<strong>ll</strong>st<strong>å</strong>nd, pekade resultat som Drew’s p<strong>å</strong><br />
att det m<strong>å</strong>ste vara n<strong>å</strong>got fel antingen p<strong>å</strong> denna<br />
mode<strong>ll</strong> e<strong>ll</strong>er p<strong>å</strong> de kriterier som användes för<br />
att diagnosticera alkoholism. I och för sig kan<br />
man nog inte säga att Drew’s resultat var helt<br />
och h<strong>å</strong><strong>ll</strong>et oförenliga med t.ex. den sene Je<strong>ll</strong>ineks<br />
synsätt, där bara en av flera typer av alkoholism<br />
framstä<strong>ll</strong>des som progressiv och irreversibel.<br />
Däremot innebar de en klar utmaning<br />
mot den snabbt ti<strong>ll</strong>växande behandlingsindustrins<br />
försök att utvidga alkoholismdiagnosen<br />
och hävda att det fanns en stor mängd<br />
”dolda alkoholister” som samhä<strong>ll</strong>et borde försöka<br />
f<strong>å</strong> in i v<strong>å</strong>rd, och man kan nog säga att<br />
idén om ”spontanläkning” p<strong>å</strong> det sättet kom<br />
att bli ett hot b<strong>å</strong>de mot starka systemintressen<br />
och en del av den forskning som hade starka<br />
kopplingar ti<strong>ll</strong> d<strong>å</strong>tidens etablissemang p<strong>å</strong> behandlings-<br />
och policyomr<strong>å</strong>dena.<br />
När det gä<strong>ll</strong>er narkotika kan man säga att<br />
klassikerna p<strong>å</strong> omr<strong>å</strong>det är Charles Winnick 6<br />
som p<strong>å</strong> 1960-talet hävdade att tv<strong>å</strong> tredjedelar<br />
av de registrerade narkomanerna i den amerikanska<br />
statens narkomanregister med författarens<br />
egna ord hade ”mognat ut”, oftast före<br />
det tionde <strong>å</strong>ret av sitt beroende; och Lee Robins<br />
och hennes ko<strong>ll</strong>egor 7 som mot slutet av<br />
1970-talet rapporterade om den förv<strong>å</strong>nansvärt<br />
l<strong>å</strong>ga andelen <strong>å</strong>terfa<strong>ll</strong> efter hemkomsten<br />
ti<strong>ll</strong> USA bland soldater som blivit heroinberoende<br />
under sin tjänstgöring i Vietnam. Även<br />
med reservation för vissa brister i metodhänseende<br />
var de här resultaten mycket sv<strong>å</strong>ra att<br />
f<strong>å</strong> ihop med den dominerande förestä<strong>ll</strong>ningen<br />
att narkotika i princip förslavade varje brukare<br />
för resten av livet. När det gä<strong>ll</strong>er narkotika<br />
fanns ju inte he<strong>ll</strong>er – som när det gä<strong>ll</strong>er alkoholism<br />
– möjligheten att hävda att de studerade<br />
personerna varit feldiagnosticerade, eftersom<br />
narkotikadiskursen inte skilde p<strong>å</strong> ”ofarligt”<br />
och ”farligt” bruk. En indikation p<strong>å</strong> hur<br />
kärvt debattklimatet var p<strong>å</strong> det här omr<strong>å</strong>det<br />
är att Robins anklagades för att ha skräddarsytt<br />
sina resultat för att ti<strong>ll</strong>fredsstä<strong>ll</strong>a de militära<br />
myndigheternas intresse av att slippa anklagas<br />
för att ha orsakat livsl<strong>å</strong>ngt narkotikaberoende<br />
bland sina soldater.<br />
Men även om alkoholismparadigmet fortfarande<br />
lever kvar inom delar av behandlingsomr<strong>å</strong>det<br />
och kanske ocks<strong>å</strong> i det a<strong>ll</strong>männa<br />
medvetandet, s<strong>å</strong> är det länge sedan det var<br />
den dominerande utg<strong>å</strong>ngspunkten för forskning<br />
och policydiskussioner p<strong>å</strong> omr<strong>å</strong>det. Dess<br />
första stora utmanare var, kan man säga, det<br />
perspektiv som uppstod med 1970-talets stora<br />
surveyundersökningar, och som framstä<strong>ll</strong>de<br />
”problem drinking” i befolkningen som en<br />
ganska disparat uppsättning, inbördes ganska<br />
svagt korrelerade specifika problem, som<br />
hängde nära samman med socio-ekonomiska,<br />
kulture<strong>ll</strong>a och ekologiska faktorer, och som<br />
oftast var överg<strong>å</strong>ende. Den dominerande<br />
grunden för dagens alkoholpolitik och forskning<br />
är snarast vad som ibland betecknas som<br />
det ”nya” folkhälsoperspektivet, och som bygger<br />
p<strong>å</strong> den empiriska observationen att totalkonsumtionen<br />
i ett land har avgörande betydelse<br />
för niv<strong>å</strong>n p<strong>å</strong> de alkoholrelaterade skadorna<br />
och för mängden högkonsumenter i<br />
befolkningen; en observation som senare<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 165
Change language