I nneh å ll

More documents

Recommendations

Info

III. Därmed kan det vara dags att gå över till frågan om vilka inflytanden och processer som kan antas ligga bakom de förändringar vi försöker fånga med beteckningar som ”spontanläkning” eller lösningar på ”naturlig väg”. Om detta kan man säga att medan de ”klassiska” studierna på området i huvudsak lade fram ett antal mer eller mindre välgrundade spekulationer, har ett antal studier under det senaste decenniet – i olika länder och avseende olika slag av missbruksproblem – bidragit både till att utveckla forskningsmetoderna på området och till att vi börjar få en, åtminstone på övergripande nivå, relativt enhetlig och sammanhängande bild av vad det handlar om. Det bör samtidigt påpekas att det hittills främst har rört sig om studier med retrospektiv design och som har rekryterat sina intervjupersoner via media eller genom s.k. ”snowball sampling”. Fördelen med detta har varit att man nått personer som varit villiga att ge ingående och utförliga redogörelser för hur de löst sina problem. Samtidigt finns det förstås också vissa begränsningar med studier med denna uppläggning och till dem ska jag återkomma. Som den första i den här ”nya vågen” av studier om s.k. ”spontanläkning” kan man kanske beteckna Sobells m.fl. 14 jämförelse av en grupp som stabilt kommit över sitt alkoholberoende utan formell hjälp och en grupp med aktuella beroendeproblem. Man undersökte bland annat mängd och typ av olika viktiga livshändelser under det år som föregick lösningen (eller för dem som inte slutat ett slumpat jämförelseår), men fann inga systematiska skillnader mellan grupperna i det avseendet. På den grundvalen och med utgångspunkt från den nyktra gruppens svar på intervjufrågor om vad som gjort att de slutat, drog man slutsatsen att vad som varit viktigt var att de intervjuade, mot bakgrund av kumulerande negativa konsekvenser av drickandet, gjort någon form av systematisk kognitiv 168 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) evaluering av för- och nackdelarna med att fortsätta dricka, och att vad som gjort att beslutsbalansen till slut tippat över till förmån för ett nyktert liv oftast varit någon tämligen alldaglig händelse, som kom att fungera som ”den sista droppen”, om uttrycket tillåts i sammanhanget. Harald Klingemann 15 , som studerade personer som upphört med alkohol- eller heroinmissbruk, men som inte hade någon jämförelsegrupp med personer med aktuella problem, tittade också på livshändelser och fann en kraftig minskning av negativa sådana från året före lösningen till intervjutillfället, i genomsnitt fem år senare. Samtidigt analyserade han de intervjuades egna berättelser om sin väg ut ur missbruket och fann att de påfallande ofta angav positiva motiv för att sluta med sitt drickande eller sin drogkonsumtion. Den sammanfattande tolkning han gör är att samverkande och ökande negativa konsekvenser av missbruket utgjort den bakgrund, mot vilken någon positiv ”nyckelhändelse” eller något annat motiverande inflytande utövat sin effekt. Tucker med kolleger 16 använde samma uppläggning som i Sobells’ studie, men utökade studieperioden till två år före och ett år efter lösningen och fann då, till skillnad mot de senare, vissa viktiga skillnader mellan de intervjupersoner som slutat och dem som inte gjort det. De förra hade t.ex. fler hälsomässiga problem men en stabilare social situation före lösningen, och rapporterade till skillnad mot dem som inte slutat, en kraftig minskning av den totala mängden negativ stress under den studerade treårsperioden, något som ger visst stöd åt Klingemanns tolkning. I en senare studie 17 jämförde de personer som kommit över sitt alkoholberoende med hjälp av behandling, med hjälp av enbart AA och utan någon formell hjälp. Resultaten visade att lösningen genomgående föregåtts av kumulerande negativa händelser på flera viktiga livsområden och åtföljts av minskande negativ stress och
en ökning av positiva livshändelser. Personer som hade fått hjälp att sluta hade dock större sociala och legala problem före lösningen än de som slutat på egen hand och rapporterade större förbättringar i dessa avseenden efter lösningen. Den slutsats författarna drar är att både ”spontanläkning” och utfallet av behandling till stor del påverkas av faktorer utanför behandlingskontexten. I de studier jag själv har gjort på detta område under senare år 18 har jag försökt dra nytta av de metodologiska landvinningarna i flera av dessa studier, bl.a genom att använda ett ännu längre studieintervall än Tucker m.fl., och genom att kombinera en noggrann kartläggning av både dryckes- och drogmönster och viktiga livshändelser med intervjupersonernas egna berättelser om förändringsprocessen. De grupper vi har kunnat jämföra i dessa studier har varit alkoholmissbrukare som tagit sig ur sitt missbruk med hjälp av behandling, med hjälp av AA eller utan formell hjälp, samt narkotikamissbrukare, som slutat med eller utan behandling. Dessutom har studierna inkluderat jämförelsegrupper med både behandlade och obehandlade personer med aktuella alkohol- eller drogproblem. Ett förhållande som kan vara viktigt att peka på är att de här grupperna – delvis för att vi krävde att alla intervjupersoner skulle uppfylla kriterierna för alkohol- eller drogberoende och ha haft allvarliga problem i fem år eller mer – inte skilde sig åt när det gäller missbrukets allvarlighetsgrad eller duration, men att de som inte sökt behandling i genomsnitt låg högre på ett antal indikatorer på social stabilitet och sociala resurser. Samtidigt hade narkotikamissbrukarna – både behandlade och obehandlade – i genomsnitt haft en mer utsatt situation än alkoholmissbrukarna, vilket knappast är ägnat att förvåna. Vad resultaten tyder på är i stark sammanfattning att vägen ut ur både alkohol- och drogmissbruk i allmänhet är långvariga processer, som påverkas lika mycket av omgiv- ningsfaktorer, stöd och krav från betydelsefulla andra och egna personliga och sociala resurser som av olika professionella interventioner. Vi fann t.ex. att både beslutet att söka eller acceptera hjälp och beslutet att försöka sluta på egen hand föregåtts av långvariga negativa konsekvenser av missbruket och omfattande negativ stress på flera viktiga livsområden. Men medan beslutet att söka hjälp ofta kom i ett läge när drickandet eller drogandet och dess konsekvenser kulminerat, hade de som slutat dricka på egen hand ofta börjat skära ned sin konsumtion redan före den slutliga lösningen. (De här resultaten ligger f.ö. i linje med andra forskningsresultat som pekat på att många missbrukare söker hjälp snarare för olika slag av sociala och personliga problem som hänger samman med missbruket, än i den uttalade avsikten att förändra sina alkohol- eller drogvanor). Dessutom, och kanske mest intressant, hade de som slutat utan formell hjälp – både alkoholmissbrukare och narkotikamissbrukare – ofta varit med om någon viktig positiv livsförändring innan de slutade; något som gav dem hopp om ett annat liv eller kanske en förevändning att förverkliga ett beslut de länge varit på väg mot. För kvinnorna handlade det inte sällan om att bli mor, för männen oftare om en ny partner och i några fall om en ny chans i arbetslivet. För ett par av de manliga alkoholmissbrukarna var det avgörande incitamentet det första barnbarnets ankomst. Vad som framstod som avgörande för att förändringen skulle bli bestående var, i ett första steg, att informanterna hittat fungerande strategier för att klara av de påfrestningar som uppstod direkt efter att man slutat – inte bara i form av fysisk abstinens utan lika mycket i form av svårigheter att hitta nya och bättre sätt att fylla sin tid och hantera sina känslor – strategier som kunde bestå i olika hemmagjorda beteendemässiga eller kognitiva trick, att man isolerade sig från vardagens påfrestningar genom att flytta, klippa av sina sociala NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 169
Page 1 and 2: Nordisk alkohol- & narkotikatidskri
Page 3 and 4: Makt, myter och besinning Vård- oc
Page 5 and 6: ”Vi er dem de andre ikke må lege
Page 7 and 8: Modellen skiljer alltså mellan fö
Page 9 and 10: handlingspersonal). ”De tunga”
Page 11 and 12: Individualisering, differentiering,
Page 13 and 14: eftersom de bedömer att gruppens p
Page 15 and 16: Den genomsyrar också delar av den
Page 17 and 18: Summary Margaretha Järvinen: Insti
Page 19 and 20: koholister och/eller narkomaner 3 i
Page 21 and 22: Utdrag 1 (MP 5, 10-11-35; S=sjuksk
Page 23 and 24: Bruket av biografiskt material som
Page 25 and 26: Utdrag 4 (MP 4, 40, 2-17; T=kvinnli
Page 27 and 28: Utdrag 7 (MP 3, 17, 21-[18]10; T=kv
Page 29 and 30: om information om dem. Den risk som
Page 31 and 32: ape. In: Drew, P. & Heritage, J. (e
Page 33 and 34: Behandling av stoffmisbrukere har p
Page 35 and 36: etter et strukturert intervju med v
Page 37 and 38: Tabell 1. Logistisk regresjon for p
Page 39 and 40: let lengst tid i institusjonsbehand
Page 41 and 42: til Veksthuset. Universitet i Oslo:
Page 43 and 44: Detta inlägg kommer att handla om
Page 45 and 46: mortalitet bara kunde förklara en
Page 47: ”naturliga lösningar” på miss
Page 51 and 52: ma skäl att erbjuda människor hj
Page 53 and 54: sätt att lösa ett och samma probl
Page 55 and 56: ANDERS BERGMARK Om den evidensbaser
Page 57 and 58: tillkommer ett problem som sammanh
Page 59 and 60: expert, eller vilken kunskap som vi
Page 61 and 62: ”Evidence based medicine” har b
Page 63 and 64: Utvikle gode beskrivelser og I diss
Page 65 and 66: Missbrukarvård i Island När insti
Page 67 and 68: hjälp för personliga problem och
Page 69 and 70: verkligen förbättrar människors
Page 71 and 72: där grundläggande uppgifter om de
Page 73 and 74: - Verksamhetsform: reguljär verksa
Page 75 and 76: � Övrig hälsovård 55 Medicinsk
Page 77 and 78: ka slags enheter som några särski
Page 79 and 80: att frågeformuläret skulle ge en
Page 81 and 82: Tabell 2. Använda metoder rankade
Page 83 and 84: som ungdomar själva tillskriver si
Page 85 and 86: presentation visade hon på den cen
Page 87 and 88: nas kontext. Vad som trots det samt
Page 89 and 90: färdsstatens fragmenterade etos? T
Page 91 and 92: Vanliga men ovanliga Kristiansen, A
Page 93 and 94: lingsdiskurs när det gäller att b
Page 95 and 96: Seminarium om kraven på kunskap el
Page 97 and 98: djupa kunskapen om hur ungdomars al
Page 99 and 100:
En kartläggning av hur de olika no
Page 101 and 102:
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
Page 103:
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRI
show all

I nneh å ll

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?