I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
MEDDELANDE<br />
Ungdomskulturer och<br />
subkulturer<br />
Under 23-26 april var Centrum<br />
för alkohol- och drogforskning<br />
(SoRAD) vid<br />
Stockholms universitet värd<br />
för ett tematiskt forskarmöte<br />
inom Kettil Bruun Society.<br />
Inbjudan ti<strong>ll</strong> mötet gick ut<br />
under rubriken: Youth cultures<br />
and subcultures: functions and<br />
patterns of drinking and drug<br />
use. De papper som presenterades<br />
kom p<strong>å</strong> olika sätt att<br />
resa fr<strong>å</strong>getecken för relevansen<br />
i flera av de begrepp som<br />
rubricerade mötet. Vad menar<br />
vi med subkultur? Finns<br />
det avgränsade kulturer i dagens<br />
globaliserade värld? Har<br />
ungdomen blivit en diffus kategori,<br />
som kan sträcka sig<br />
fr<strong>å</strong>n tio-tolv<strong>å</strong>rs<strong>å</strong>ldern ända<br />
upp i medel<strong>å</strong>ldern? Vad innebär<br />
det att studera drickandets<br />
och droganvändningens<br />
funktion ti<strong>ll</strong> ski<strong>ll</strong>nad fr<strong>å</strong>n dess<br />
mening?<br />
Inom den samhä<strong>ll</strong>svetenskapliga<br />
alkoholforskningen i<br />
Norden inleddes en tradition<br />
av kulturforskning p<strong>å</strong> 1980talet.<br />
Pekka Sulkunen, som<br />
har varit en betydande person<br />
i uppbyggnaden av kulturforskningen<br />
p<strong>å</strong> omr<strong>å</strong>det, inledde<br />
sessionen Youth cultures<br />
and alcohol med en presentation<br />
som tog sin utg<strong>å</strong>ngs-<br />
punkt i de olika teoretiska infa<strong>ll</strong>svinklarna<br />
p<strong>å</strong> alkoholbruk<br />
(normer, funktioner och meningsinnebörd)<br />
som har domineratrusmedelsforskningen<br />
under de senaste 30 <strong>å</strong>ren.<br />
Fram ti<strong>ll</strong> 1980-talet dominerades<br />
forskningen av normativa<br />
och funktionalistiska förklaringsmode<strong>ll</strong>er.<br />
Den semiotiska<br />
infa<strong>ll</strong>svinkeln som sedan<br />
introducerades fr<strong>å</strong>n begynnelsen<br />
av 1980-talet tog sin<br />
utg<strong>å</strong>ngspunkt i den kritik<br />
som riktats mot de tv<strong>å</strong> tidigare<br />
synsätten. S<strong>å</strong>väl normteorin<br />
som de funktionalistiska<br />
förklaringarna klandrades för<br />
att ge en a<strong>ll</strong>t för mekanisk<br />
bild av mänsklig handling.<br />
Teorierna ans<strong>å</strong>gs s<strong>å</strong>ledes ignorera<br />
människors egen förm<strong>å</strong>ga<br />
att producera, tänka och<br />
handla. En aspekt som ocks<strong>å</strong><br />
ans<strong>å</strong>gs belasta de funktionalistiska<br />
och normativa förklaringarna<br />
var att de inte tog i<br />
beaktande att levnadsförh<strong>å</strong><strong>ll</strong>anden<br />
kan förändras fort,<br />
men att kulture<strong>ll</strong>a särdrag i<br />
livsstilen kan leva kvar ännu<br />
under flera generationer.<br />
Den semiotiska infa<strong>ll</strong>svinkeln<br />
erbjöd tolkningar som<br />
tog i beaktande, inte bara systemets<br />
e<strong>ll</strong>er samhä<strong>ll</strong>ets förklaring,<br />
utan ocks<strong>å</strong> den menings-<br />
202 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 1 )<br />
innebörd som människor<br />
själva ti<strong>ll</strong>skrev handlingen.<br />
Dessa nya synsätt förmedlades<br />
även ti<strong>ll</strong> den nordiska rusmedels-<br />
och ungdomsforskningen<br />
(bl.a. via Bourdieu,<br />
Hebdidge och McRobbie<br />
samt via representanter för<br />
Birminghamsskolan)␣ under<br />
hela 1980-talet och har även<br />
framöver spelat en avgörande<br />
ro<strong>ll</strong> inom dessa fält. Under senare<br />
<strong>å</strong>r har fr<strong>å</strong>gan hur meningsinnebörden<br />
kan och bör<br />
tolkas ifr<strong>å</strong>gasatts inom kulturforskningen.<br />
I detta sammanhang<br />
framförde Sulkunen<br />
att människors handling<br />
ständigt rör sig me<strong>ll</strong>an tv<strong>å</strong> e<strong>ll</strong>er<br />
flera poler som bildar en<br />
spänning. Forskarens ro<strong>ll</strong> är<br />
att göra spänningen, som kan<br />
te sig osynlig för aktörerna,<br />
explicit. Man kan med andra<br />
ord säga att forskaren översätter<br />
den innebörd i handlingen<br />
som kan vara dold för aktören<br />
e<strong>ll</strong>er aktörerna. Detta<br />
tankesätt grundar sig p<strong>å</strong> Bruno<br />
Latours tankar om att inte<br />
ens naturvetenskaperna producerar<br />
n<strong>å</strong>got s<strong>å</strong>dant som objektiv<br />
sanning, utan att a<strong>ll</strong><br />
form av innebörd produceras<br />
som resultat av konflikter och<br />
spänning me<strong>ll</strong>an intressen<br />
och handling som tar sig uttryck<br />
i en viss plats, under en<br />
viss tid.<br />
Den grundläggande presentationen<br />
av teoretiska infa<strong>ll</strong>svinklar<br />
efterföljdes av tv<strong>å</strong><br />
presentationer, en italiensk<br />
och en svensk, som b<strong>å</strong>da<br />
grundade sig p<strong>å</strong> den innebörd
Change language