I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ma skäl att erbjuda människor hjälp och omsorg<br />
utöver utsikten av en snabb och best<strong>å</strong>ende<br />
bot. Tänk bara p<strong>å</strong> den egentliga medicinen,<br />
som lika ofta syftar ti<strong>ll</strong> att lindra patienternas<br />
lidande och förbättra deras livskvalitet<br />
som ti<strong>ll</strong> att bota deras sjukdomar. Helt säkert<br />
har Harald Klingemann 19 rätt när han p<strong>å</strong>pekar<br />
att en förhärskande uppfattning om att<br />
professione<strong>ll</strong> behandling som den enda möjliga<br />
vägen ut ur ett missbruk kan bli n<strong>å</strong>got av en<br />
självuppfy<strong>ll</strong>ande profetia, genom att sänka<br />
b<strong>å</strong>de missbrukarens tro p<strong>å</strong> sin egen förm<strong>å</strong>ga<br />
och omgivningens benägenhet att erbjuda<br />
hjälp och stöd. Men det p<strong>å</strong>pekandet är, menar<br />
jag, snarast ett argument för att tänka om när<br />
det gä<strong>ll</strong>er behandlingens ro<strong>ll</strong>, inte ett skäl för<br />
genere<strong>ll</strong>a nedskärningar av hjälpresurserna.<br />
Å andra sidan har, n<strong>å</strong>got paradoxalt, höga<br />
prevalenstal för ”spontanläkning” ocks<strong>å</strong><br />
ibland använts som argument för att bygga ut<br />
behandlingssystemet. Argumentationen har<br />
d<strong>å</strong> g<strong>å</strong>tt ut p<strong>å</strong> att den l<strong>å</strong>ga andelen behandlade<br />
fa<strong>ll</strong> överhuvudtaget i vissa studier visar att det<br />
finns en stor grupp människor med alkoholproblem<br />
som inte f<strong>å</strong>r den hjälp de behöver.<br />
Problemet med dessa p<strong>å</strong>st<strong>å</strong>enden är att de undersökningar<br />
man d<strong>å</strong> <strong>å</strong>beropar sig p<strong>å</strong> just är<br />
s<strong>å</strong>dana som använt sig av problemdefinitioner<br />
som är s<strong>å</strong> vida att de närmar sig den problematisering<br />
av a<strong>ll</strong>t drickande, som lurar bakom<br />
hörnet i folkhälsoperspektivet. Personligen är<br />
jag tveksam ti<strong>ll</strong> om man verkligen sku<strong>ll</strong>e göra<br />
mer nytta än skada genom att definiera a<strong>ll</strong>a<br />
som upplevt n<strong>å</strong>got enstaka alkoholrelaterat<br />
problem som missbrukare och försöka f<strong>å</strong> in<br />
dem i specialiserad behandling.<br />
P<strong>å</strong> en litet mer specifik niv<strong>å</strong> har man ocks<strong>å</strong><br />
hävdat att de inflytanden som visat sig viktiga i<br />
”spontanläkning” bör utnyttjas för terapeutiska<br />
syften och införlivas i befintliga behandlingsmode<strong>ll</strong>er.<br />
Det ligger naturligtvis en hel del<br />
i detta, men man kanske inte ska anamma denna<br />
idé helt okritiskt he<strong>ll</strong>er. För det första m<strong>å</strong>ste<br />
man komma ih<strong>å</strong>g att m<strong>å</strong>nga av dessa inflytanden<br />
är av en art som sv<strong>å</strong>rligen l<strong>å</strong>ter sig använ-<br />
das som planerade interventioner; t.ex. att bli<br />
kär e<strong>ll</strong>er att träffa en ny partner. Däremot kan<br />
den professione<strong>ll</strong>a behandlaren först<strong>å</strong>s bidra ti<strong>ll</strong><br />
att förbättra folks möjligheter att göra s<strong>å</strong>dana<br />
erfarenheter. För det andra m<strong>å</strong>ste vi ta hänsyn<br />
ti<strong>ll</strong> att möjligheterna att generalisera fr<strong>å</strong>n de<br />
studier som hitti<strong>ll</strong>s genomförts är n<strong>å</strong>got begränsade.<br />
Även om vi i a<strong>ll</strong>mänhet studerat<br />
”självläkare” som haft alkohol- e<strong>ll</strong>er narkotikaproblem<br />
som är jämförbara med dem i kliniska<br />
populationer, vad gä<strong>ll</strong>er a<strong>ll</strong>varlighetsgrad och<br />
duration, kan vi inte utan vidare räkna med att<br />
mediarekryterade intervjupersoner är representativa<br />
när det gä<strong>ll</strong>er s<strong>å</strong>dant som t.ex. självmedvetenhet,<br />
kognitiv kapacitet e<strong>ll</strong>er sociala resurser.<br />
Det är mycket möjligt att det finns m<strong>å</strong>nga<br />
som övervunnit sina missbruksproblem med<br />
mindre medvetna strategier e<strong>ll</strong>er kanske rentav<br />
utan att närmare reflektera över saken, och som<br />
inte sett detta som intressant att berätta om i en<br />
vetenskaplig undersökning. I den andra ändan<br />
av skalan kan det finnas personer vars utsikter<br />
att finna en väg ut ur sitt missbruk av olika skäl<br />
inte är särskilt goda vare sig med e<strong>ll</strong>er utan behandling,<br />
och som vi inte n<strong>å</strong>r i vare sig befolkningsstudier<br />
e<strong>ll</strong>er via mediarekrytering, t.ex.<br />
personer med a<strong>ll</strong>varliga psykiatriska komplikationer<br />
och/e<strong>ll</strong>er utan fast adress. Det är med<br />
andra ord inte säkert att vad vi hitti<strong>ll</strong>s vet om<br />
förändringsprocessens karaktär är giltigt för<br />
a<strong>ll</strong>a alkohol- e<strong>ll</strong>er narkotikamissbrukare.<br />
S<strong>å</strong> vad har d<strong>å</strong> v<strong>å</strong>rdpersonal och beslutsfattare<br />
att lära forskning p<strong>å</strong> det här omr<strong>å</strong>det?<br />
Framföra<strong>ll</strong>t tror jag, att det finns skäl att tänka<br />
om när det gä<strong>ll</strong>er hur vi organiserar v<strong>å</strong>ra<br />
resurser för att hjälpa och när det gä<strong>ll</strong>er de<br />
ambitioner och förväntningar vi har p<strong>å</strong> vad<br />
v<strong>å</strong>rd och behandling kan och bör <strong>å</strong>stadkomma.<br />
Även om jag ti<strong>ll</strong>st<strong>å</strong>r att det följande är en i<br />
vissa stycken orättvis betraktelse, menar jag<br />
att den traditione<strong>ll</strong>a synen p<strong>å</strong> v<strong>å</strong>rd och behandling<br />
kan sägas utg<strong>å</strong> fr<strong>å</strong>n drickandet e<strong>ll</strong>er<br />
drogbruket som n<strong>å</strong>got entydigt ”ont”, bygga<br />
p<strong>å</strong> att behandlaren är den som vet vad som är<br />
bäst för klienten, förutsätta att klienten är i<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 171
Change language