I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bruket av biografiskt material som bevis<br />
för problem: olika tekniker för kommentarer<br />
Kvarnv<strong>å</strong>rden baserar sig p<strong>å</strong> att patienten borde<br />
identifiera sig själv som rusmedelsberoende<br />
(Puhakka 2000, 87; Leppo 1999, 74; Toiviainen<br />
1997). Denna identifiering sker specie<strong>ll</strong>t<br />
genom att man redogör för sin biografi (Halonen,<br />
under utg.). I kvarnv<strong>å</strong>rden försöker man<br />
utnyttja berättartraditionen inom AA och f<strong>å</strong><br />
patienterna att skildra den process som lett<br />
dem ti<strong>ll</strong> att erkänna sitt problem och söka<br />
v<strong>å</strong>rd. Man försöker p<strong>å</strong> detta sätt omvandla ett<br />
okontro<strong>ll</strong>erat alkoholproblem ti<strong>ll</strong> medlemskap<br />
i AA-gemenskapen.<br />
Inom kvarnv<strong>å</strong>rden är traditionen att berätta<br />
sin livshistoria inte enbart ett redskap för patienternas<br />
identitetsarbete, utan ocks<strong>å</strong> en av<br />
de kä<strong>ll</strong>or som det multiprofessione<strong>ll</strong>a teamet<br />
använder för att f<strong>å</strong> information om patienten.<br />
De biografiska uppgifterna om patienten ger<br />
ocks<strong>å</strong> en möjlighet att bedöma om patienten<br />
är alkoholist och i behov av kvarnv<strong>å</strong>rd. I v<strong>å</strong>rt<br />
undersökningsmaterial använder det multiprofessione<strong>ll</strong>a<br />
teamet systematiskt patientens<br />
biografiska material p<strong>å</strong> ett s<strong>å</strong>dant sätt att m<strong>å</strong>let<br />
är att konstatera patientens alkoholproblem.<br />
I materialet om patienten kommenterar<br />
man specie<strong>ll</strong>t förekomsten av den s.k. förnekandemekanismen<br />
och försöker öppna<br />
dörren för öppen konfrontation.<br />
Bearbetningen av det biografiska materialet<br />
förutsätter att iakttagaren tar distans ti<strong>ll</strong> objektet<br />
och ser de p<strong>å</strong>st<strong>å</strong>enden som framförs<br />
som bara en av flera möjliga versioner av det<br />
som skett. Ur de biografiska uttalandena kan<br />
man konkret anföra deras kä<strong>ll</strong>a (Pomerantz<br />
1984b). D<strong>å</strong> blir det möjligt att behandla värdet<br />
och ti<strong>ll</strong>förlitligheten i de uppgifter som<br />
ing<strong>å</strong>r i uttalandena. I det multiprofessione<strong>ll</strong>a<br />
teamet formuleras de omständigheter som patienterna<br />
och deras närst<strong>å</strong>ende har berättat<br />
som p<strong>å</strong>st<strong>å</strong>enden: ”enligt egen utsago”, ”sade<br />
sig ha gjort/varit” e<strong>ll</strong>er ”enligt hans <strong>å</strong>sikt”. De<br />
p<strong>å</strong>st<strong>å</strong>enden som formulerats p<strong>å</strong> detta sätt kan<br />
sedan bekräftas e<strong>ll</strong>er bestridas (jfr Hutchby<br />
1996, 486). Genom att ta distans ti<strong>ll</strong> de insamlade<br />
uppgifterna f<strong>å</strong>r det multiprofessione<strong>ll</strong>a<br />
teamet en möjlighet att producera en<br />
egen version av patientens liv och ocks<strong>å</strong> ifr<strong>å</strong>gasätta<br />
patientens version.<br />
Den diskussion som förts i de multiprofessione<strong>ll</strong>a<br />
teamen är i ett avseende ti<strong>ll</strong> sin utg<strong>å</strong>ngspunkt<br />
osymmetrisk. Man talar om klienten<br />
i hans fr<strong>å</strong>nvaro, varför han inte kan<br />
kommentera de p<strong>å</strong>st<strong>å</strong>enden som framförts (jfr<br />
Peräkylä 1996; Heritage 1997). Hur patientens<br />
utsagor placeras i det omgivande talet inverkar<br />
samtidigt p<strong>å</strong> ett avgörande sätt p<strong>å</strong> den<br />
betydelse de f<strong>å</strong>r (jfr nedbrytandet av ett vittnes<br />
trovärdighet i rätten, Drew 1992).<br />
I utdrag 3 refererar terapeuten de utsagor<br />
som läkaren nedtecknade om patientens bruk<br />
av alkohol och hennes ti<strong>ll</strong>st<strong>å</strong>nd. Distanstagandet<br />
märks i referatet fr<strong>å</strong>n rad 2, där terapeuten<br />
säger att patienten ”enligt vad hon säger”<br />
har varit nykter i sex <strong>å</strong>rs tid efter den föreg<strong>å</strong>ende<br />
v<strong>å</strong>rdperioden. I följande mening lägger<br />
terapeuten fram läkarens tolkning av patientens<br />
nuvarande ti<strong>ll</strong>st<strong>å</strong>nd: ”nu gr<strong>å</strong>ter och<br />
skäms över sin situation” (raderna 2-3). P<strong>å</strong><br />
detta sätt används en bedömning av patientens<br />
nuvarande situation för att ku<strong>ll</strong>kasta patientens<br />
uppfattning om sin sex <strong>å</strong>r l<strong>å</strong>nga nykterhet:<br />
patientens bedömning av sin nykterhet<br />
har <strong>å</strong>tminstone varit förhastad. Terapeuten<br />
tar ännu stä<strong>ll</strong>ning ti<strong>ll</strong> patientens tidigare<br />
nykterhet p<strong>å</strong> raderna 10-12. När hon föresl<strong>å</strong>r<br />
att man borde utreda varför patienten inte efter<br />
den föreg<strong>å</strong>ende v<strong>å</strong>rdomg<strong>å</strong>ngen sökte sig<br />
ti<strong>ll</strong> efterv<strong>å</strong>rd, förbig<strong>å</strong>r terapeuten patientens<br />
egen utsaga om sin sex <strong>å</strong>r l<strong>å</strong>nga nykterhet som<br />
betydelselös och ”felaktig”.<br />
Utdraget avslöjar m<strong>å</strong>nga av kvarnv<strong>å</strong>rdens<br />
utg<strong>å</strong>ngspunkter. Patienten anses för det första<br />
inte i ti<strong>ll</strong>räckligt hög grad vara p<strong>å</strong> det klara<br />
med sitt eget alkoholproblem, utan anses behöva<br />
hjälp av yrkesmänniskor och en efterv<strong>å</strong>rd,<br />
som motsvarar deras uppfattning (ra-<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 143
Change language