I nneh å ll
I nneh å ll
I nneh å ll
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
”naturliga lösningar” p<strong>å</strong> missbruksproblem?<br />
Vad finns det för grund för det numer <strong>å</strong>terkommande<br />
och inte särskilt omdiskuterade<br />
p<strong>å</strong>st<strong>å</strong>endet att s<strong>å</strong>dana lösningar är det klart<br />
dominerande sättet att komma över ett antal<br />
olika beroendeti<strong>ll</strong>st<strong>å</strong>nd?<br />
Det första som kan sägas är att de svar som<br />
olika forskare givit p<strong>å</strong> fr<strong>å</strong>gan om hur stor andel<br />
av a<strong>ll</strong>a lösningar, som sker utan professione<strong>ll</strong><br />
hjälp, varit synnerligen varierande. Den<br />
viktigaste förklaringen ti<strong>ll</strong> att det är s<strong>å</strong> är i sin<br />
tur att man i olika studier använt olika problemdefinitioner<br />
och olika kriterier för att avgöra<br />
om problemen upphört, n<strong>å</strong>got som Roizen<br />
med flera 9 visade p<strong>å</strong> i en viktig artikel för<br />
mer än tjugo <strong>å</strong>r sedan. Om man ser p<strong>å</strong> n<strong>å</strong>gra<br />
studier som funnit att mer än tre fjärdedelar<br />
av a<strong>ll</strong>a lösningar p<strong>å</strong> alkoholproblem skett<br />
utan forme<strong>ll</strong> hjälp, finner man s<strong>å</strong>lunda att de i<br />
a<strong>ll</strong>mänhet använt en mycket vid problemdefinition.<br />
I en studie av Sobe<strong>ll</strong> m.fl. 10 definierades<br />
t.ex. ”spontanläkare” som den som n<strong>å</strong>gon<br />
g<strong>å</strong>ng i livet upplevt minst ett p<strong>å</strong>tagligt alkoholrelaterat<br />
problem, men som under det senaste<br />
<strong>å</strong>ret varit helnyktra e<strong>ll</strong>er druckit mycket<br />
m<strong>å</strong>ttligt och utan problem. Med en s<strong>å</strong>dan definition<br />
kan man inte utesluta att en ganska<br />
stor andel av de personer som kom att betecknas<br />
som ”spontanläkare” i själva verket var<br />
normalkonsumenter, som när forskarna stä<strong>ll</strong>de<br />
fr<strong>å</strong>gan kom ih<strong>å</strong>g att de t.ex. n<strong>å</strong>gon g<strong>å</strong>ng i<br />
ungdomen upplevt n<strong>å</strong>got e<strong>ll</strong>er n<strong>å</strong>gra problem<br />
i anslutning ti<strong>ll</strong> sitt drickande som de sedan<br />
aldrig tänkt p<strong>å</strong>. Detta antagande kan sägas f<strong>å</strong><br />
stöd av en senare studie av Cunningham 11 ,<br />
som fann att andelen ”spontanläkta” sjönk<br />
fr<strong>å</strong>n över 80 % ti<strong>ll</strong> mindre än hälften när definitionen<br />
av ”alkoholproblem” förändrades<br />
fr<strong>å</strong>n att n<strong>å</strong>gon g<strong>å</strong>ng i livet ha upplevt minst en<br />
psykosocial konsekvens av sitt drickande, ti<strong>ll</strong><br />
att ha upplevt sex s<strong>å</strong>dana konsekvenser. En<br />
annan följd av att arbeta med mycket vida definitioner<br />
av alkoholproblem är först<strong>å</strong>s att<br />
m<strong>å</strong>nga personer med en ganska normal konsumtion,<br />
som varken av sig själva e<strong>ll</strong>er av om-<br />
givningen uppfattats ha n<strong>å</strong>gra a<strong>ll</strong>varliga problem,<br />
kan komma att klassificeras i kategorin<br />
”ej lösta alkoholproblem”; d.v.s. man kan<br />
komma att bidra ti<strong>ll</strong> att ”överproblematisera”<br />
alkoholkonsumtion i sig.<br />
Men även om man begränsar sig ti<strong>ll</strong> studier,<br />
som utg<strong>å</strong>r fr<strong>å</strong>n personer som n<strong>å</strong>gon g<strong>å</strong>ng i livet<br />
kvalificerat för en beroendediagnos enligt<br />
DSM-III-R e<strong>ll</strong>er DSM-IV kan man finna stora<br />
variationer i andelen ”spontanläkta”. Ti<strong>ll</strong><br />
viss del kan dessa ski<strong>ll</strong>nader hänföras ti<strong>ll</strong> att<br />
man använt olika kriterier och olika l<strong>å</strong>nga<br />
mätperioder för att faststä<strong>ll</strong>a att en person<br />
kommit över sina problem och/e<strong>ll</strong>er att man<br />
definierat ”obehandlad” p<strong>å</strong> olika sätt. Inte<br />
he<strong>ll</strong>er dessa förklaringar förefa<strong>ll</strong>er dock ti<strong>ll</strong>räckliga<br />
för att förklara att t.ex. Rumpf m.fl. 12<br />
i en studie i Nordtyskland fann en betydligt<br />
högre andel ”spontanläkta” än Cunningham<br />
m.fl. 13 i en kanadensisk studie med i princip<br />
jämförbara problemdefinitioner. Snarare bör<br />
man nog dra slutsatsen att proportionen<br />
”spontanläkta” bland a<strong>ll</strong>a som kommit över<br />
sitt alkoholberoende ocks<strong>å</strong> varierar med faktorer<br />
som behandlingssystemens omfattning<br />
och utformning i olika kulture<strong>ll</strong>a sammanhang,<br />
med hur omgivningen ser p<strong>å</strong> alkohol<br />
och alkoholproblem och – som jag ska <strong>å</strong>terkomma<br />
ti<strong>ll</strong> – med s<strong>å</strong>dant som individens personliga<br />
resurser och sociala kapital. Det ter sig<br />
med andra ord, precis som Roizen med flera<br />
fastslog, tämligen meningslöst att i genere<strong>ll</strong>a<br />
termer diskutera hur vanligt det är med<br />
”spontanläkning”. Vad vi kan säga är att det<br />
ibland, och kanske rentav ganska ofta, händer<br />
att ocks<strong>å</strong> personer med sv<strong>å</strong>ra beroendeproblem<br />
lyckas lägga dessa bakom sig utan att ha<br />
kontakt med behandlingssystemet. Och redan<br />
detta borde ju i och för sig vara ti<strong>ll</strong>räckligt<br />
för att göra oss nyfikna p<strong>å</strong> hur detta g<strong>å</strong>r ti<strong>ll</strong><br />
och vilka implikationer det kan tänkas ha för<br />
v<strong>å</strong>rt sätt att tänka kring behandling och vad<br />
den kan <strong>å</strong>stadkomma.<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2001 ( 2 ) 167
Change language