Passivoiko työttömyysturva (pdf) - Mol.fi

Denna förändring har tre huvudsakliga skäl. För det första har den allmänna sysselsättningssituationen förbättrats.
För det andra förhöjde man kvalifikationskravet från sex till tio månaders arbete i 1997. För det
tredje har en allt mindre del av alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknats som arbete inom systemet. Utvecklingen
stämmer väl med de uttryckta målen av reformen i 1997. Samtidigt har den även lett till att en allt
större del av alla arbetslösa lever på grundskydd.
Överlappning av arbetslöshetsersättning och utkomststöd (socialbidrag) blev vid och bestående under depressionen
i 1990-talet. Förutom massarbetslösheten, satte arbetsmarknadsunderstödreformen i 1994 fart på
den här utvecklingen. Det behovsprövade utkomststödet kompletterar i synnerhet just arbetsmarknadsunderstödet.
Ungefär en tredjedel av alla arbetslösa hade även mottagit utkomststöd. Mer än hälften av de på arbetsmarknadsunderstöd
hade gjort så.
Under de senaste åren har de arbetslösa polariserats till dem som har rätt till inkomstrelaterade dagpenning
och dem som inte har det. Polariseringen har förstärkts när en allt mindre del av de förra har haft behov av
utkomststöd. Samtidigt är det genomsnittliga behovet för utkomststöd mycket hög bland andra arbetslösa.
Människor som är samtidigt kunder både hos socialbyrån och hos arbetskraftsbyrån har alltså blivit en stor
och ganska bestående grupp, som inte ser ut att vara på väg att minska.
Alltså: arbetslöshetsersättningen passiverar de arbetslösa till en viss grad. Effekten är dock mycket liten från
helhetssynpunkt, och därför beror den politiska tolkningen helt på personen som gör den. Trappstegseffekten
är klart mindre än man kunde ha förväntat sig t.ex. på basis av jobbsökandemodeller. Å andra sidan kan effekten
vara så liten för att trappsteget riktar sig i huvudsak mot långtidsarbetslösa. Det är möjligt att en tidigare
trappsteg skulle ha en större effekt. Man kan även argumentera att den definitiva längden på ersättningsperioden
sporrar de arbetslösa ända från början av arbetslösheten.
Det är värt att minnas att den observerade effekten gäller bara den inkomstrelaterade dagpenningen. Eventuella
problem med incitamenten inom grundskyddet anknyter sig troligen till hur man passar ihop olika inkomstöverföringar
och små förvärvningsinkomster.
De passiverande effekter av arbetslöshetsskyddet bör övervägas samtidigt med systemets andra målsättningar.
Att förebygga utslagning och att erbjuda en trygg, lockande och samtidigt flexibel arbetsmarknad är viktiga
mål för systemet. De kan till någon grad stå i strid med aktiveringen och sporrningen. I ljuset av denna
studie är de passiverande effekter av a-kassa små. Ett försök att avlägsna dem genom att skära ner a-kassans
nivå eller längd skulle lätt kunna leda till att systemets andra målsättningar lider orimligt mycket. Om man
således vill hålla fast vid systemets primära målsättningar, måste man tolerera vissa negativa effekter på
incitament.
Nyckelord: Arbetslöshetsskydd, arbetslöshet, sysselsättning, incitament, arbetsmarknadspolitik, utkomststöd,
socialbidrag, socialskydd.
xi