Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tabell 10. Sammandrag av fågelobservationer i <strong>Klövsjö</strong> under en junivecka 2003.<br />
Datum Plats Tid Areal Antal Antal Antal<br />
hektar par par/km 2 olika arter<br />
030615 Ol-Jonshygget 06.10-08.20 15.5 64 413 26<br />
030616 Persmyran 06.10-07.30 13 51 392 22<br />
030617 Olavallen 06.15-07.15 9.3 51 548 24<br />
030618 <strong>Klövsjö</strong> by 06.00-08.00 26 100 384 39<br />
om sådana drag finns. Den enda slutsats som går att dra, är att den del av<br />
fäbodterrängen i <strong>Klövsjö</strong> som är påverkad av kambrosilurbergarter har<br />
ett rikt <strong>och</strong> varierat fågelliv. Såväl antalet funna arter som deras täthet är<br />
likvärdig med <strong>det</strong> man finner inom lövskogsdominerade skogsbestånd<br />
i Mellansverige. När vi i början av 1990-talet taxerade fågelfaunan på<br />
Bogesundslan<strong>det</strong> (mellan Stockholm <strong>och</strong> Vaxholm) så fann vi totalt 72<br />
häckande arter till vilket kom ett antal observerade/överflygande sådana.<br />
Den högsta partätheten om 550 per km 2 uppmättes i lövskog (Kardell<br />
& Schelander 2003). Förekomsterna i <strong>Klövsjö</strong> ligger på minst samma<br />
nivå. Av innehållet i tabell 10 kan också noteras att bymiljön i <strong>Klövsjö</strong><br />
hyser ett stort antal fågelarter, men i jämförelse med fäbodterrängen i<br />
reducerade tätheter.<br />
Jag kan tänka mig att ängspiplärkan hör till de arter som kan ha viss<br />
glädje av hyggesbetande kor. Den har i likhet med gulärlan glädje av<br />
en ”kortklippt” gräsfilt. Kring själva fäboden tillkommer att antal vanliga<br />
arter som ladusvala, sädesärla, björktrast, svart-vit flugsnappare<br />
samt kråka. Brukar man vallen tillkommer ringduva. ”Vårt” periodvis<br />
häckande tornfalkspar vid Mårten-Jöns har säkert haft en viss, marginell<br />
glädje av den rika miljön. Det kan också finnas något samband mellan<br />
betande kor <strong>och</strong> <strong>det</strong> kungsörnspar vi haft i fäbodterrängen. Men då<br />
måste betet i sig ha stimulerat förekomster av t ex harar. Kring <strong>det</strong>ta<br />
har jag dock inga observationer.<br />
Strukturellt har betet säkert haft en långsiktigt negativ inverkan på<br />
fågelfaunan eftersom rönn, asp, sälg <strong>och</strong> i viss mån björk hållits i schack.<br />
Skogsbrynen blir vid bete mera öppna då underväxten saknas. På plussidan<br />
kommer dock att djuren med visst stöd från fäbodfolket höll en<br />
del ytor öppna samt som ovan antytts betade ned gräsfilten. Detta kan<br />
ha varit positiva bidrag till fågelfaunans utveckling. Detta verifieras av<br />
Gunvor Norehag (2002) som i en studie av häckande fåglar i <strong>Klövsjö</strong><br />
fann att fäbodar i drift hyste <strong>det</strong> högsta antalet häckande fåglar.<br />
104
Change language