Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

år 2005 blommande rönn, en sällsynthet i dagens skogslandskap.
Det blev förenat med mycket arbete att få fram en granföryngring.
I snitt fick vi sätta två granar för att år 2005 ha en levande.
Antalet ersätta plantor var obetydligt högre på betade parceller.
Den sammanlagda tillväxten hos granen utom hägn var 20% längre
jämfört med den inom. Vi fick hjälpplantera var femte vårtbjörk
(18.8%), där korna betade. Motsvarande siffra inom hägn blev var
tjugonde (4.5%). Sammanlagt satte korna med visst bistånd av älg
i sig 90% av vårtbjörkens produktion under beståndets första elva
år.
7. Vegetationsutvecklingen följdes på sammanlagt 208 fasta smårutor.
Totalt påträffades i försöksserien 85 olika arter exklusive
sju olika arter självföryngrade träd och buskar. Utöver det goda
geologiska underlaget var markfuktigheten en viktig faktor för att
förklara det höga antalet. Ett par källflöden berör nämligen några
av försöksparcellerna. Det fanns ingen skillnad i artantal mellan
hägnade och betade ytor. Men i de två skyddade björkbestånden,
vilka nått 6 meters höjd återfanns en tendens till artreduktion.
Kruståteln ökade sin täckning mellan åren 1994-2005 från
39% till 54%. Det bör nämnas att hygget togs upp 1991/92, vilket
förklarar den höga begynnelsetäckningen. Lingonriset gynnades
påtagligt av hyggesupptagning genom att tillväxa från 3% år 1994
till 23% elva år senare. Blåbärsriset har däremot, vilket är vanligt
vid kalavverkning, gått kräftgång och minskat från 2.8% till 1.5%
under samma tid.
På grässidan påverkas alla arter negativt av bete, vilket också
gäller vårfryle. Smultron och midsommarblomster har gynnats av
bete, vilket sannolikt är en indirekt effekt av utebliven konkurrens
från kruståtel. Detsamma gäller för lingonris. Kovallarterna samt
hallon, mjölke, linnea och gullris påverkas negativt. Sammantaget
visade det sig att den utnyttjade metodiken med fasta smårutor var
mindre lämplig, då de flesta örter förekom i mycket små och föga
arealtäckande populationer. Den sammanlagda effekten av betet
är med det täckningsmått som använts blygsam. Till en del beror
detta på att betesintensiteten under försöksperioden nedgått.
8. År 1996, två år efter hägnadernas uppförande togs prov på kruståtel
såväl på betade som i hägnade ytor. Friskvikten uppgick i det förra
123