06.08.2013 Views

Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tabell 7. Humustäckets tjocklek, kruståtelns täckning, friskvikt, pH-värde samt kvävehalt<br />

i försöket vid Mårten-Jöns den 1 augusti 2000.<br />

Torkning av proverna i bakugn gav som resultat en genomsnittlig<br />

torrsubstanshalt av 37.0%. Siffran verkar hög, vilket kan beror på mitt<br />

primitiva sätt att ta fram den. Men om den är riktig, så har korna satt i<br />

sig 403 kg kruståtel per hektar mätt som torrvikt (1090 kg friskvikt).<br />

Oavsett vilket så hade de ätit upp 65% av den producerade mängden<br />

betesgräs.<br />

En likartad studie gjordes den 1 augusti 2000, d v s sju år efter hägnadernas<br />

uppförande. Förutom bedömning <strong>och</strong> klippning av kruståteln på<br />

fem ytor, borrade jag med ett jordborr på tio objektivt utlagda punkter<br />

i syfte att få ett mått på humustäckets tjocklek. Det senare mättes i fält<br />

med tumstock. På tre provpunkter per parcell insamlades prov från kruståtel,<br />

vilka frystes <strong>och</strong> sedermera analyserades vid SLL i Uppsala på sitt<br />

kväveinnehåll. pH bestämdes på ett generalprov från dessa . Resultaten<br />

i tabell 7 tyder inte på att några olikheter i humustäckets tjocklek ännu<br />

hunnit inträda. Min hypotes om att när djuren inte längre betar, så byggs<br />

humustäcket upp av den årliga gräsförnan, fick förkastas. På lång sikt<br />

borde <strong>det</strong>ta dock inträffa (jfr Nykvist 1966). Även denna gång fanns<br />

en tendens till lägre täckning av kruståtel på betade parceller. Viktigare<br />

var dock den stora skillnaden i friskvikt. På ytor inom hägn uppgick<br />

denna till 293 +/- 60 g mot 175 +/- 42 g på de betade parcellerna, allt<br />

räknat per m 2 . Uppräknat innebär <strong>det</strong>ta att inom hägnaderna fanns i<br />

augusti <strong>det</strong>ta år 2 932 kg kruståtel per hektar. Motsvarande värde för<br />

betesfälten var 1 751 kg, d v s 40% lägre. Skillnaden om 1 181 kg är<br />

starkt signifikant <strong>och</strong> motsvarar 428 kg torrsubstans per hektar.<br />

Dessvärre var jag snål <strong>och</strong> testade inte alla insamlade prover individuellt,<br />

varför <strong>det</strong> inte går att signifikanstesta vare sig pH-värde eller<br />

kväveinnehåll. Men <strong>det</strong> finns en tendens till att <strong>det</strong> förra är lägre på<br />

88<br />

Parcell Humus- Kruståtelns<br />

täckets täckning friskvikt torrvikt pH kvävehalt<br />

tjocklek % av torrmm<br />

% g/m 2 % substans<br />

A1:B Gran, Hägn 23.2 76.0 251.1 39.4 4.6 1.01<br />

A2 Gran, Bete 21.9 67.0 165.5 40.4 5.0 1.22<br />

B1:A Björk, Hägn 18.6 86.0 335.3 38.4 4.9 0.92<br />

B3 Björk, Bete 23.9 76.0 184.7 41.0 5.1 1.09

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!