Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Figur 6. Procentuell täckning av blåbärs- och lingonris 1994-2005. Medeltal från
208 smårutor inom åtta försöksparceller.
(Kardell 2008). Men blåbärsriset repar sig den dag ett nytt trädskikt
börjar beskugga marken. På beteshygget vid Mårten-Jöns minskade
blåbärsförekomsterna mellan åren 1994 och 2005 från 2.8% täckning
till 1.5%. Den sammanlagda täckningen av riset är drygt 40% lägre
på betade ytor. I de två hägnade björkytorna har träden börjat ge det
plågade blåbärsriset visst skydd. Här kan en uppgång noteras mellan
2000 och 2005.
Lingonplantor trivs på kalhyggen (se figur 6). Från en täckning av
3.1% år 1994 steg denna till i snitt 22.9% tolv år senare. En svag positiv
verkan av bete går att spåra. Jag misstänker att också detta är en effekt
av den hägnade björken, där denna i kombination med en tät gräsfilt
negativt påverkat lingonrisets utveckling. På dessa ytor är nämligen
återhämtningen markant lägre.
Smultron och hallon
I utgångsläget täckte smultronblad 3.5% av marken inom provytorna.
Siffran sjönk till 1.1% år 2005. Görs en jämförelse mellan den relativa
förändringen inom respektive utom hägn återfinns en tydlig betespåverkan.
På betade arealer kvarstod 37% av den ursprungliga biomas-
75