Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Försök kring bl a skogsbete hade då i mindre omfattning bedrivits på<br />
Rappe-von Schmiterlöwska Stiftelsens egendom Tagel i Kronobergs län<br />
under något decennium. När vi där började lägga ut skogliga demonstrationsytor<br />
fr o m 1973 <strong>och</strong> när jag införlivade Tagels marker i min<br />
undervisning, satte jag mig sorgfälligt in i de resultat man uppnått på<br />
egendomens betesmarker (Steen & Lindhé 1965, Frank 1975, Kardell<br />
1984). På <strong>det</strong> praktiska områ<strong>det</strong> kom jag dock inte längre än att jag<br />
sommartid brukade klia någon stut vid passagen av en hage.<br />
Hyggesbete, denna gång med får, dök upp som en joker i naturvårdsleken<br />
under 1970-talets andra hälft. Orsaken var främst att den våldsamt<br />
kritiserade <strong>och</strong> till slut förbjudna kemiska lövbekämpningen krävde<br />
alternativ, varav en möjlig utväg gick via fårens intresse för buskar <strong>och</strong><br />
mindre lövträd (Brelin & Johansson 1978, Larsson 1981).<br />
Från 1980-talets kontakter med <strong>skogsbetet</strong> minns jag bäst ett utredningsuppdrag<br />
inom Hall-Hangvar-reservatet på NV Gotland. Här hade<br />
skogen betats i sen tid <strong>och</strong> jag kunde identifiera en del vegetationseffekter<br />
(Kardell 1988). Jag ser i mitt förslag till framtida skötsel att jag<br />
rekommenderar fortsatt skogsbete i delar av områ<strong>det</strong>. När jag idag<br />
läser igenom min text finner jag dock, att min argumentation kring<br />
betet har <strong>det</strong> drag av skoglig belastning, Lars-Gunnar Romell tidigare<br />
så häftigt kritiserat.<br />
I början av 1990-talet kom jag på allvar i kontakt med fäbodkulturen .<br />
Ett långvarigt samarbete med läraren <strong>och</strong> bonden Mats Olofsson i <strong>Klövsjö</strong><br />
ledde fram till att vi sommaren 1994 påbörjade försöksutläggning i<br />
syfte att studera de långsiktiga effekterna av skogsbete (Kardell & Olofsson<br />
2000). Ett mål med denna verksamhet var att utnyttja långliggande,<br />
fasta provytor <strong>och</strong> fäbodar i min undervisning. Försöken i <strong>Klövsjö</strong> har<br />
nu avkastat lite resultat, vilka presenteras i denna uppsats.<br />
Jag vill poängtera att jag aldrig mjölkat en ko eller haft ansvar för<br />
några husdjur. Därmed har jag ingen ryggmärgserfarenhet vad beträffar<br />
själva djurhållningen att förmedla. Mitt något romantiska intresse kring<br />
skogsbete består dels av en historiskt betingad nyfikenhet kring vad <strong>det</strong>ta<br />
en gång kan ha betytt för skogens utformning, dels av en ambition att<br />
få lite inblick i hur <strong>det</strong> kan ha varit att valla kreatur.<br />
9
Change language