Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

möta förslaget om täckning av torra backar med gammal halm. Genom
dennas förruttnelse ”befordras och ökas betet betydligt”. Uppenbart var
man för ett par hundra år sedan mycket observant på alla möjligheter
till att förbättra tillgången på bete. Hit hörde också rådet att avbryta
detta tidigt på hösten, så att man inte minskade påföljande års tillväxt
i gräsmattan.
En variant av betesförbättring bör nämnas även om den troligen
haft liten omfattning. I NV Dalarna tillämpades under en stor del av
1800-talet den s k taxningen. Inom granbeklädda marker ringbarkades
träden på rot med yxa. Härvid upphävdes barrträdens rotkonkurrens
och betesgräs tillsammans med en eller annan ört fick tillfälle att frodas
under några år innan skogen ånyo tog överhanden (Örtenblad 1891).
Det finns belägg för att taxningen kunde åtföljas av betesbränning
(Kardell 1991b).
Det är före industrialiseringen svårt att komma åt bondens syn på
skogsbetet. Men jag tycker följande uppmaning från en år 1728 antagen
byordning i Klabböle (V om Umeå) är talande: ”Att den onyttoge
skougen som på byens marck finnes warder brukat till Swedie, så att
Boskapen som elliest om Sommaren i brist af dugeligt Muhlbete lida
nöd, kunde hafwa sin framfödning, och byamännen följacktligen deraf
nyttan” (citat efter Isaksson 1967).
Skogsbete och skogsskydd före 1850
Frihetstidens perspektiv på jord- och skogsbruk präglades ytterst av
en kännbar brist på arbetskraft. Befolkningsfrågan stod central och i
denna var åkern och dess avkastning fundamental (se t ex Rudenschiöld
1748). Kreaturen är oftast i litteraturen tillbakaträngda, trots att mjölkavkastningen
borde ha haft minst lika stor vikt som åkerns korntal. De
var dock helt självklara liksom skogsbetet. Det som vid läsning i mina
ögon tett sig märkligt är att den skogsbrist som ett flertal författare
i 1700-talets mitt såg i våra jordbruksbygder aldrig ledde till någon
diskussion kring betesdjurens roll i processen. Utan den lösning man
rekommenderade är densamma vi möter i dagens energisituation. Man
bör spara sig ur problemen. Misshushållningen med skog kunde stävjas
genom att utnyttja trädet bättre. Hägnader borde inte få uppföras med
hank, stör och gärdsel utan av sten o s v. Det var uteslutande när man
19