Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

först fåglarna varefter turen kom till skalbaggar och fjärilar. Svamparnas
fruktkroppar skärskådades och till slut hade hela den biologiska mångfalden
kommit in i betesskogen. Fyra decennier efter det att skogsbetet
m l m försvunnit upptäcktes det ånyo (Andersson m fl 1993, Croneborg
2001). Betespräglad ”bondskog” blev en eftersökt naturtyp.
Det kan parentetiskt nämnas att ädellövskogslagen år 1985 berikades
med den språkligt otympliga ädellövhagmarken, d v s äldre betade ekhagar.
Dessa fick nu under vissa förutsättningar ett legalt skydd. Även
om man fört bort begreppet och även om marken inte betats är dessa
marker fortsättningsvis ädellövskog och åtnjuter därmed visst skydd
samt en del privilegier (Skogsstyrelsen 1994).
Den djurskyddslag, som infördes 1988 medförde att husdjuren enligt
lag skulle vistas på bete varje sommar. Vid denna tid var spannmålsöverskottet
betydande, vilket föranledde statsmakterna att fr o m 1987
införa olika omställningsbidrag. Bland dessa fanns ett frikostigt stöd
till lövskogsodling på åker (Danielsson 1989). I denna situation var
osäkerheten om framtiden stor, vilket i särskilt hög grad gällde betet
(Anon 1990). Fortfarande finns inte tillgång till några siffror angående
omfattning av det ”skogsbete”, jag här diskuterat. Noterbart är dock att
man nu skiljer på intensivt kulturbete och naturvårdsbete. Det senare
skall helst ske på av ålder ogödslade marker och på ett sådant sätt, att
sårbara, sällsynta och eventuellt hotade arter skyddas och bevaras. Ett
sådant naturvårdsbete var kring 1990 mycket förlustbringande i alla
avseenden, varför notan skulle komma att bli hög, om ambitionerna
blev stora (jfr diskussion i Kardell 1991a:92f). De bidrag man då infört
förslog blott i begränsad utsträckning till att infria uppställda mål
från samhällets sida. Betesdrift var numera inte en ”produktionsform
utan en form av naturvård” fastslog professor Eliel Steen år 1990 i en
intresseväckande analys av problemen.
Betet efter EU-inträdet 1995
Men verkligheten blir sällan som experterna tänkt sig. Efter den svåra
ekonomiska krisen i början av 1990-talet vaknade vi plötsligt upp en
dag som EU-medlemmar. Detta medförde att vi på gott och ont fick
ta del av en märklig jordbrukspolitik. Nu blev det återigen lönsamt att
hugga fram gamla hagmarker längs mellansvenska sjöar, där bidragsbe-
49