Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Min bedömning är att skogsbete inte försvann till följd av vare sig upplysning,
propaganda eller statliga bidrag utan som en effekt av allmänna
ekonomiska framsteg i samhället. Ett bra belägg för detta påstående
utgör det faktum att 1933 års lag om ägofred fortfarande är giltig (Anon
2007). Givetvis har det skett en del tekniska och redaktionella förändringar.
Det betyder att under vissa förutsättningar kan man även idag
beta sina djur inom de skogar som då var upplåtna till mulbete och vilka
inte avskilts genom hägn. Något sådant har nämligen inte behövts, då
djuren frivilligt lämnat skogen. Utvecklingen har numera gått så långt
att en visserligen marginell, men dock motsatt rörelse sett dagens ljus.
En statlig utredning föreslog år 2003 att lagstadgad sedvanerätt till
skogsbete skulle införas vid fäbodar (SOU 2003). Men regeringen har
ännu inte ansett att något sådant behov förelegat, då förslaget inte lett
till några åtgärder.
45