Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Figur 7. Den sammanlagda täckningen per yta av växter i fält- och bottenskikten
1996, 2000 och 2005. Medeltal av fyra ytor inom vardera gruppen hägnad (=H) och
betad (=B).
är en tillräckligt lång tid för att utplåna eventuellt långvariga effekter
av bete. Innan de nya trädbestånden inom hägnaderna hunnit sluta sig
och den vägen beskugga eller konkurrera ut delar av markvegetationen,
så är förändringarna små. Det kan därför vara svårt att enbart genom
en jämförelse av olika arters förekomst utom och inom hägn dra några
långtgående slutsatser. Så t ex förekommer hönsarv såväl inom som
utom hägn, trots att arten enligt mitt förmenande är en god betesindikator.
Samma sak gäller kattfot, maskros, rosettjungfrulin samt röd- och
vitklöver, vilka alla förekommer på båda sidor om hägnaderna.
Växter som uteslutande påträffats på minst två betade ytor var
daggkåpa, röllika, skogsviol och vitgröe. Dessa är betesgynnade vilket
sannolikt också gäller för blåklocka, groblad, hästhov och våtarv. Den
senare kvartetten har påträffats på en betad yta. Ett par av dessa arter
kan exempelvis ha grott, där djuren genom tramp skadat marken.
Någon art som uteslutande förekommer inom hägn har inte påträffats.
78