Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
lands läns landstings protokoll är så tidigt som 1885, då en motion om<br />
inskränkning av betet på ohägnad mark avslås. Även motioner, vilka<br />
föranletts av den ovan nämnda enkäten år 1907, avslås åren 1910 <strong>och</strong><br />
1911 (Kardell 1920). Dessvärre har jag inte kunnat återfinna enkäten<br />
som sådan, varför dess frågor är förborgade. I landstingets historik inför<br />
hundraårsjubileet finns uteslutande en notis om att en jurist från Brunflo<br />
engagerat sig mot <strong>skogsbetet</strong> år 1906 (Anon 1963). Det är nog dennes<br />
initiativ som leder fram till den diskuterade enkäten. Svar från denna<br />
inflöt från 56 kommunstämmor, av vilka en majoritet var emot olika<br />
förslag att begränsa betet. Men <strong>det</strong> finns de stämmor som är mycket<br />
positiva. Skillnaden beror nog på vissa besuttna personers agerande.<br />
Utöver den antydde juristen ser jag att en jägmästare från Bispgården<br />
varit verksam. Båda dessa herrar <strong>och</strong> sannolikt flera har haft den dubbla<br />
rollen som kommunstämmans ordförande <strong>och</strong> landstingsman. De har<br />
dels drivit fram enkäten som de sedan själva svarat på, när de kommit<br />
hem. I långa utsagor förordar de olika förslag till inskränkning av betet.<br />
Där dessa herrar inte är aktiva är motstån<strong>det</strong> kompakt. Möjligen fanns<br />
en majoritet för att år 1907 förbjuda getters insläppande på ohägnad<br />
skog (ÖLA/SVS E3A:1).<br />
I Skogsvårdsstyrelsen årsberättelser (Anon 1911-1947) finns aldrig<br />
<strong>skogsbetet</strong> med i länsjägmästarnas årsredogörelser. Men styrelsen framtvingade<br />
tydligen år 1911 utarbetan<strong>det</strong> av en underdåning skrivelse till<br />
Kungl. Maj:t, i vilken man begär utredning om en lagstiftning mot betet.<br />
År 1917 inköper man 200 exemplar av ovan nämnde Anders Elofsons<br />
uppsats Lönande betesdrift på vara hagmarker <strong>och</strong> vallar. Fr o m 1924<br />
införs under rubriken Reglering av <strong>skogsbetet</strong> ett kort sammandrag av<br />
de fall, i vilka skogsägare ansökt om tillstånd att omlägga skogsmark till<br />
bete. Detta är då föranlett av en regelskärpning i 1923 års skogsvårdslag.<br />
När man år 1930 byter länsjägmästare <strong>och</strong> omläggningen uppgår till 23<br />
hektar uttalas den förhoppningen ”att en mera vidgad insikt om <strong>skogsbetet</strong>s<br />
nackdelar <strong>och</strong> <strong>det</strong> rationella betesbrukets fördelar” måtte vinna<br />
insteg bland länets skogsägare. Ansökningarna stiger sedan lavinartat<br />
efter <strong>det</strong> att statsbidrag till kulturbeten införts under 1940.<br />
Hur <strong>Klövsjö</strong>s bönder såg på <strong>skogsbetet</strong> mera generellt, vet jag inte.<br />
Men eftersom man av tradition fortsatt att släppa såväl kor, får som<br />
hästar på gemensamt skogsbete har man troligen bedömt <strong>det</strong>ta som<br />
lönsamt. Huruvida man beaktat skadorna på de efter 1960-talet allt<br />
64
Change language