Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vedermödor <strong>och</strong> glädjeämnen från år 1935 (1978) har Albert Norlin<br />
på vers uttryckt den frustration <strong>det</strong> en gång måste ha varit att se hur<br />
beteskreaturen spolierade förhoppningarna om ny skog:<br />
106<br />
På kulturfält sitt hopp han sänkt<br />
<strong>och</strong> myllat ned i gruset<br />
i fantasin redan skänkt<br />
åt barnen barrskogssuset<br />
Det vackra löfte fältet gav<br />
ej höll, ty Nergårds Petter<br />
släppt dit sitt hela innehav<br />
av får <strong>och</strong> kor <strong>och</strong> getter.<br />
I <strong>det</strong> sena 1900-talets trakthyggeslandskap skulle, om man nu kan<br />
tänka sig att i <strong>det</strong>ta placera ut tidigare generationers boskapsflockar,<br />
skadorna på skogen <strong>och</strong> i föryngringarna inte alls ha varit lika uppmärksammade.<br />
Det som under läsningens gång förvånat mig mest är den närmast<br />
totala frånvaron av försök/experiment kring <strong>skogsbetet</strong>. Detta speglar<br />
tydligt, den nedlåtande syn man från olika håll haft på <strong>det</strong>ta. Trots<br />
upprepade propåer under främst 1900-talets tidiga årtionden kom några<br />
undersökningar aldrig till stånd.<br />
Utan att siffermässigt kunna belägga ståndpunkten, anser jag att <strong>det</strong><br />
råder en avsevärd skillnad mellan vad som i litteratur <strong>och</strong> arkiv går att<br />
vaska fram kring <strong>skogsbetet</strong> <strong>och</strong> dess verkliga omfattning. Betet var<br />
mycket mera betydelsefullt än vad de flesta skriftlärde medgivit.<br />
I generella termer när jag uppfattningen att <strong>skogsbetet</strong> försvann som<br />
en effekt av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Propaganda mot<br />
<strong>skogsbetet</strong>, upplysning <strong>och</strong> undervisning samt införan<strong>det</strong> av statliga<br />
stöd var inte helt verkningslösa, men inte av avgörande betydelse. Det<br />
är för mig helt förståeligt, varför välnärda <strong>och</strong> i många fall ekonomiskt<br />
oberoende större skogsägare <strong>och</strong> tjänstemän under seklet 1850-1950<br />
agerade för <strong>skogsbetet</strong>s snara upphörande. De insåg klart vilka negativa<br />
effekter betet hade i sitt släptåg, när skogen fått ett rotvärde <strong>och</strong> intensiv<br />
skogsvård blivit möjlig. Men för dem som blott hade sitt kapital i betesdjuren<br />
<strong>och</strong> saknade ekonomiska marginaler, var <strong>det</strong> mycket ekonomiskt<br />
att fortsätta med <strong>skogsbetet</strong>. Så länge inte alternativa inkomstmöjligheter
Change language