Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

More documents

Recommendations

Info

Vallhjonens vårdslöshet med eld bidrog till att skapa en annan skogsnatur än den vi nu är vana att se. Den som i likhet med Oscar Dickson (1859) eller trävaruhandlaren G Liljeroth (1881) fotvandrade genom den norrländska barrskogen, kunde inte gå många km innan spåren av en skogsbrand dök upp. Den senare såg elden som en landsplåga, när nybyggaren betesrensade skogen eller i Lappmarken brände upp lavhedarna i syfte ”att derigenom aflägsna renhjordarne”. Den vuxna skogen ger obetydligt med bete för alla husdjur möjligen med undantag för getter. Skulle inte djuren svälta ihjäl var det många gånger nödvändigt att manipulera skogsekosystemen. Vanligast var de antydda eldarna men givetvis högg man sin husbehovsved, så att öppningar i bestånden erhölls. Huruvida man utnyttjade möjligheten att genom uppdämning ta död på skog längs bäckar och stränder eller om den i Dalarna specifika taxningen hade vidare utbredning än vad som antyds i litteraturen, låter jag vara osagt. Det stod dock fullt klart för insiktsfulla bedömare i mitten av 1800-talet, att om man svedjade i granskog så fick man efter tre-fyra år det ”yppigaste gräs av sian”. Metoden utnyttjades vid all nykolonisation, då man också, enligt den välinformerade biskopen Agardh, gick in i tallskogen. Det senare var allvarligt, då man därmed minskade markens långsiktiga produktionsförmåga (Agardh 1856). Ytterligare ett område som indirekt kan ha påverkat betesskogen var utrotningen av större rovdjur. Även hemdjurens bortträngande av älg hör hit. Jag skall inte ge mig in på några lekmannamässiga funderingar kring detta problemkomplex. Men det var idéhistoriskt intressant att i december 2007 läsa en insändare med rubriken ”Ska vi offra unika lantraser på vargdyrkans altare?” (Skogevall 2007). Här krockar två naturvårdsmål, vilket speglar de stora förändringar vi mentalt och kollektiv genomgått under det senaste halvseklet. Ordet lantras ger associationer till överlevnad på magra beten. Hallander (1989) diskuterar fjällkons energieffektivitet. Gårdagens kor torde ha varit betydligt mera hårdföra och tvingats äta foder av sämre smältbarhet, egenskaper man i nutida nordiskt förädlingsarbete rörande lantraser försöker vidmakthålla eller återskapa (se t ex Anon 1999). Den entusiasm som professor E O Arenander visade för denna fråga år 1912, är dock svår att nå upp till i dagsläget. ”Inom det stora, härliga framtidslandet Norrland har man- med rätta- enats om att bibehålla och förädla den för förhållandena 114
Så snart kruståteln vuxit igenom hyggesavfallet lockas djuren hit. Ö Fåglingsberget. Foto: Lars Kardell, juni 1996. där förträffliga, ja, för vissa oöfverträffliga gamla svenska fjällrasen”. En något så när samtida skribent påtalar dock att den norrländska kon genom vistet på magra skogsbeten är ”förkrympt, senig, förnöjsam och sent utvecklad” (Wallin 1919). Den viktigaste övergripande frågan, när det gäller bedömningen av 115
Page 1:
Om skogsbetet i allmänhet och det
Page 4 and 5:
TILL MINNE AV MATS OLOFSSON 1936-20
Page 6 and 7:
Omslagsbilden: Bete på försöksyt
Page 8 and 9:
RESULTAT ..........................
Page 10 and 11:
enligt Ronge, lika många getter i
Page 12 and 13:
SYFTE Målet med uppsatsen är att
Page 14 and 15:
NÅGRA HISTORISKA ASPEKTER PÅ SKOG
Page 16 and 17:
några hundra år framåt i tiden.
Page 18 and 19:
med sin första upplaga år 1745 vi
Page 20 and 21:
Förbättring av skogsbetet Redan t
Page 22 and 23:
diskuterade uppdragandet av lövtr
Page 24 and 25:
var en spegelbild av en successivt
Page 26 and 27:
tallskogar i torra lägen, barrskog
Page 28 and 29:
skogsvårdslag som offentliggjordes
Page 30 and 31:
skogsutbildades blickar mot de små
Page 32 and 33:
på olika skogskulturer. Cirka häl
Page 34 and 35:
75% av hägnadskostnaderna om grann
Page 36 and 37:
Det är svårt att komma åt vad ma
Page 38 and 39:
HAGE OCH HAGMARK Den givna lösning
Page 40 and 41:
ubrik fram till 1950-talet. Överj
Page 42 and 43:
mark till skog (Wahlgren 1922, Anon
Page 44 and 45:
många sådana 250-kronors-beten so
Page 46 and 47:
EPILOG Sakta försvann det rena sko
Page 48 and 49:
SKOGSBETET 1950-2005 Det väckte p
Page 50 and 51:
som praktisk verksamhet tog fart un
Page 52 and 53:
Tät, äldre skog ger inget bete. H
Page 54 and 55:
Curt Matzon 1996. Jordbruksverkets
Page 56 and 57:
SKOGSBETET I KLÖVSJÖ Skogsbetet i
Page 58 and 59:
m. I öster skyddas byn av en höjd
Page 60 and 61:
Klövsjö senast under högmedeltid
Page 62 and 63:
ger ändå ett antal indelningshand
Page 64:
Fårbete N om Ängena. Foto: Lars K
Page 67 and 68: större kulturfälten vet jag inte.
Page 69 and 70: Figur 3. Skiss över de olika förs
Page 71 and 72: våren 1999. I samband med detta ka
Page 73 and 74: Figur 4. Förekomsten av hyggesavfa
Page 75 and 76: Tabell 2. Antalet påträffade väx
Page 77 and 78: Figur 6. Procentuell täckning av b
Page 79 and 80: Några örter Trots att antalet ör
Page 81 and 82: Mossor De vanliga friskmarksmossorn
Page 83 and 84: finns också ett samband mellan gra
Page 85 and 86: Tabell 4. Tillståndet i 1995 års
Page 87 and 88: Figur 8. Den relativa effekten av s
Page 89 and 90: Figur 9. Sambandet mellan kruståte
Page 91 and 92: etade ytor, vilket i så fall kan f
Page 93 and 94: På väg hem efter en lång betesda
Page 95 and 96: jag fullt ut, varför ordet sleketa
Page 97 and 98: föras. Det gräs, undantagsvis ock
Page 99 and 100: i dagsregn, gick vi hela 15 km unde
Page 101 and 102: att det då fanns drygt 1 300 kg kr
Page 103 and 104: Tabell 9. Några drag i växttäcke
Page 105 and 106: NÅGRA FÅGELNOTISER När jag förs
Page 107 and 108: DISKUSSION Det inledande historiska
Page 109 and 110: En viss villrådighet uppstod allti
Page 111 and 112: det måste finnas andra och mera ko
Page 113 and 114: göras mindre och mer homogena. Men
Page 115: vuxit upp i gamla spillningshögar
Page 119 and 120: detta är självklart men beaktas f
Page 121 and 122: ställning hos Bruun & Fritzbøger
Page 123 and 124: SAMMANFATTNING I uppsatsen presente
Page 125 and 126: år 2005 blommande rönn, en sälls
Page 127 and 128: hygge, där de brukat beta till fö
Page 129 and 130: LITTERATUR Aakre, A l966. Lavsankin
Page 131 and 132: Björkbom, C 1913. Om hagmarkssköt
Page 133 and 134: Ericsson, S 1997. Alla vill beta me
Page 135 and 136: Holstener-Jørgensen, H & Mellergaa
Page 137 and 138: Lagerqvist, C 2008. Kvarboende vid
Page 139 and 140: Pehrson, I 2001. Bete och Beteshaga
Page 141 and 142: Tirén, O 1948. Skogsbete - kulturb
Page 143 and 144: Denna serie är en direkt fortsätt
Page 145 and 146: 1994 57. Blomgren, Margareta. Studi
Page 148: Distribution: Sveriges lantbruksuni
show all

Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?