Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
m. I öster skyddas byn av en höjdsträckning från Fåglingsberget i norr<br />
till Staberget i söder ( 640 respektive 730 m ö h). Den ”gryta” inom<br />
vilket byn <strong>och</strong> dess närmaste betesmarker ligger gynnas sommartid av<br />
ett med hänsyn till <strong>det</strong> fjällnära läget gynnsamt temperaturklimat.<br />
Det område vi arbetat inom har en utsträckning i nord-sydlig riktning<br />
av 18 km. Det längsta ”avstån<strong>det</strong>” på bredden är 10 km. Från denna<br />
bruttoareal om cirka 18 000 hektar skall <strong>Klövsjö</strong>n, byn, delar av fjället<br />
o s v räknas bort, till vilket också skogen runt nedlagda fäbodar<br />
bör läggas. Nettoarealen inom vilken fjällkorna går, kan grovt skattas<br />
till 2 000 hektar. Även inom denna begränsade del är <strong>det</strong> betydande<br />
geologiska skillnader. En stor del av betesskogen är påverkad av kambrosilurbergarter<br />
i huvudsak kalksten (se figur 2). Norr <strong>och</strong> nordost om<br />
byn samt väster om förkastningslinjen består berggrunden av svårvittrad<br />
Vemdalskvartsit. I öster anstår en röd, grovkornig Rätansgranit med<br />
något bättre vittringsegenskaper ( Lundqvist 1969, Karis & Strömberg<br />
1998).<br />
Moräntäcket är av skiftande beskaffenhet beroende på en kombination<br />
av underlag, isrörelseriktning samt sekundära vattenrörelser. De<br />
bästa, relativt stenfria <strong>och</strong> moiga moränerna är uppodlade. Fäbodarna<br />
har en mycket tydlig koncentration till arealer påverkade av kambrosilurbergarter.<br />
Bortsett från en hel del skravelmark, något mindre areal<br />
kala berg, så kan moräntäcket grovt uppdelas i två klasser:<br />
56<br />
• moiga till sandigt- moiga moräner vilka hyser granbestånd (undantagsvis<br />
björk)<br />
• sandigt till sandigt- grusiga moräner, vilka hyser tallbestånd<br />
Skogsproduktionen är 30% högre i granbestånden jämfört med de talldominerade<br />
typerna. Som medeltal för socknen i sin helhet kan man<br />
räkna med en produktionsförmåga av cirka 2.6 m 3 sk per år <strong>och</strong> hektar,<br />
vilket kan jämföras med Jämtlands siffra om 3.5 m 3 sk per år <strong>och</strong> hektar<br />
(Skogsstyrelsen 2002)<br />
De geologiska förhållandena är tämligen komplicerade. En hyfsat<br />
<strong>det</strong>aljerad, modern berggrundskarta finns dock i ett arbete av Karis<br />
& Strömberg (1998), medan Bergström (1989) har utrett den glaciala<br />
utvecklingen i <strong>Klövsjö</strong>fjällen. Däremot väntar vi på en bra jordartskarta,<br />
vilket i <strong>det</strong>ta sammanhang är viktigt för förståelsen av markens<br />
produktionsförmåga.
Change language