Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

våren 1999. I samband med detta kan någon annan proveniens ha
smugit sig in.
Efter avslutad plantering i juni 1995 togs ett stickprov på planthöjden
genom att mäta alla individer i två slumpvis uttagna rader per parcell.
Granarna varierade mellan 8-23 cm med en medelhöjd av 15.4 +/- 3.4
cm. Motsvarande uppgifter för vårtbjörken var 26-56 cm respektive
39.4 +/- 7.7 cm.
I månadsskiftet juli-augusti 2005 inmättes hela trädbeståndet. Jag
gick radvis fram. För björkens vidkommande mätte jag brösthöjd på
mötande kant samt höjden på var femte träd i raden. Det senare skedde
med hjälp av stång. Varje individ granskades och förekomst av stamsprickor,
stamböjar och dubbeltoppar noterades. Döda och torra träd
antecknades. Raden var avgränsad av två måttband. När björkmätningen
var klar gick jag tillbaka inom den antydda rektangeln och räknade all
förekommande självföryngring av träd och buskar. Flerstammiga enar
är i protokollen uppförda som en individ. Rubriken sälg innefattar även
två arter viden. Inmätningen av gran var enahanda med undantag av att
varje individ höjdmättes med tumstock.
Beräkningarna har tillgått på så vis att vegetationens täckning består
av enkla medeltal från de 28 (24) smårutorna. Någon gång har frekvensen,
d v s antalet gånger en art påträffats utnyttjats i resonemangen.
Kubering har i huvudsak skett med Anderssons (1954) funktioner för
småträd samt för björkens vidkommande med hjälp av Näslunds (1947)
enkla kuberingsfunktioner för norra Sverige. Signifikanstester har utförts
som z-test (Rudberg 1993).
69