Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Tabell 1. Den betespåverkade arealen (%) i försöket vid Mårten-Jöns 1994-2005.
Parcell 1994 1996 2000 2005
%
A3 Vårtbjörk 19.8 6.8 36.1 14.1
B3 Vårtbjörk 19.8 14.3 65.1 1.0
A2 Gran 9.8 22.3 33.8 3.6
B2 Gran 11.4 10.1 40.2 3.6
Medeltal 15.2 13.4 43.8 5.6
som nedan redovisas utgörs av bedömningar i slutet av juli respektive
år. Utöver själva betet ingår också trampskador samt täckningen av
spillningshögar i siffrorna.
I tabell 1 redovisas ett sammandrag. År 1994, i mitten av betessäsongen
var 15% av markvegetationen påverkad, en siffra som steg till
44% år 2000. Slutåret 2005 sjönk genomsnittet dramatiskt till knappt
6%. Det finns ingen skillnad mellan block eller trädslag. Däremot är
det troligt att den under försommaren ytfuktiga parcellen A3 under
åren behållit en viss attraktionskraft. Betesintensiteten har nedgått dels
som en följd av att antalet djur vid Mårten-Jöns fäbod det sista året
var betydligt lägre, dels som en effekt av att hygget som sådant blivit
äldre (se nedan). Med tiden blir säkert betesgräsen mindre smakliga.
Till detta skall läggas att koflockarnas rörelsemönster också ändras. I
icke oväsentlig utsträckning styrs detta av betets smaklighet. Men det
finns också andra faktorer, vilka jag trots ett omfattande ”umgänge”
med djuren inte listat ut.
Artantal
Totalt har på de 208 smårutorna vid fyra inventeringar 85 olika växter
antecknats. Till detta kommer sju arter självföryngrade träd och buskar.
Det finns i protokollen något enstaka gräs eller halvgräs, vilket jag i
brist på blommande ax inte kunnat artbestämma. Detsamma gäller
någon mindre mossa.
Granskas artspekterat på de enskilda provytorna, tabell 2, så blir
det totala antalet ganska mycket lägre på var och en. Detta beror på att
majoriteten av växterna förekommer i mycket små och spridda populationer.
I tabellen sticker fyra parceller ut från övriga. Ytorna A3 och
A1:B vilka båda påverkats av ett källflöde hyser många olika växter,
72