Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tor var skadade vid skogsbete (citerat efter Malamäki & Haeggström<br />
1997). Av de knapphändiga referaten kan jag dessvärre inte avgöra hur<br />
försöken i <strong>det</strong>alj var utformade. Sjöström (1948) rapporterade från ett<br />
experiment på kronoparken Drevdagen i NV Dalarna att blott 9% av<br />
björkarna utanför ett hägn var oskadda, när hygget inspekterades 13 år<br />
efter upptagning <strong>och</strong> markberedning. Men här var koflockarna blandade<br />
med får <strong>och</strong> getter. Slutligen har Bjor (1964) redovisat en mängd<br />
resultat från Norge. Där bete med kor förekom sjönk björkplantornas<br />
antal med 15% <strong>och</strong> deras höjdtillväxt med 55%. Dessa fåtaliga äldre<br />
siffror harmonierar mycket väl med de jag funnit i experimentet vid<br />
Mårten- Jöns fäbod. Hyggesbete med kor är fatalt om man vill få upp<br />
ny björkskog.<br />
När <strong>det</strong> gäller gran är bilden en annan. Visserligen finns en avsevärd<br />
skillnad mellan granarnas tillväxt i <strong>och</strong> utanför hägnet. Men reduktionen<br />
i volym med 20% på betad areal, är inte lika katastrofal. I de finska<br />
försöken, som återgivits ovan fann författarna att omkring 60- 90% av<br />
granarna klarade sig oskadda. I Bjors (1964) norska planteringsförsök<br />
med gran klarade sig de flesta från betning av toppskotten, men mellan<br />
10-30% av plantorna trampades ihjäl. I ett intressant danskt betesförsök<br />
med kor, påvisades väsentliga tillväxtskillnader mellan granplantor som<br />
stått utanför respektive innanför hägn. Under de tre år studien pågick<br />
(1981-1983) var toppskotten på betade arealer i snitt reducerade med<br />
15, 63 <strong>och</strong> 37%. Trots att man hittade en påvisbar fördel med betning<br />
genom att den gav upphov till mindre frostkador på granplantorna blev<br />
slutsatsen att ”skovgraesning under forsøgsbetingelserne kan ikke anbefales”.<br />
Förklaringen till de minskade frostskadorna hänger troligen<br />
samman med att betningen sänker vegetationens medelhöjd <strong>och</strong> därmed<br />
utstrålningsnivån. Den sannolika orsaken till granarnas minskade<br />
tillväxt beror på att betningen förlänger gräsens vegetationsperiod.<br />
Därmed ökar såväl vattenförbrukning som upptagning av näringsämnen.<br />
Gräsen är i <strong>det</strong>ta stycke en allvarlig <strong>och</strong> effektiv konkurrent till granarna<br />
(Holstener-Jørgensen & Mellergaard 1984).<br />
Försöket på Ol-Jonshygget har en del brister, vilka ovan påtalats.<br />
Såväl <strong>det</strong> geologiska underlaget som fuktighetsförhållandena har större<br />
inverkan på växttäcket än betet. Försökstekniskt borde <strong>det</strong>ta ha utjämnats<br />
med flera ytor, vilket dock var ekonomiskt omöjligt. <strong>Om</strong> <strong>det</strong> blott<br />
gällt studier av betets inverkan på vegetationen hade ytorna kunnat<br />
110
Change language