Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

Figur 8. Den relativa effekten av skogsbete på 1995 års planteringar av gran och
vårtbjörk. Medelproduktionen i augusti 2005 var för gran 1,38 m 3 sk per hektar på
de hägnade parcellerna, ett värde som satts till 100%. Motsvarande siffra för den
inhägnade björken var 14.44 m 3 sk per hektar.
betade parcellerna begränsat till 15%, men produktionseffekterna var
desto mer uttalade. Räknat på volymen har betet förorsakat att 86%
av biomassan försvunnit. På de två ohägnade parcellerna fanns inte en
enda björk utan betesskador. I ärlighetens namn skall dock tillfogas att
när korna inte längre nådde björktopparna fick de hjälp av älgen. Jag
kunde vid inventeringen dessvärre inte skilja älgskadorna från övriga.
Men de var inte helt obetydliga.
Björkarna inom hägnaderna hade också en del defekter. Vanligaste
kvalitetsfelet var dubbeltoppar, vilka noterades på 104 träd (22.8%).
Stamböj påträffades hos 38 stycken (8.3%), vilket i de flesta fall berodde
på bristande rotstabilitet. Jag kan tänka mig att träden inte i tillräcklig
utsträckning förmått att skicka ut rötter så länge de hade tillgång till
erforderlig matsäck i täckrotsbehållarens torvstycke. Slutligen inräknade
jag 48 björkar (10.5%) med stamsprickor. Dessa har troligen sin grund
85