Om skogsbetet i allmänhet och det i Klövsjö i synnerhet Om ... - SLU

SAMMANFATTNING
I uppsatsen presenteras resultaten från ett långliggande försök med
skogsbete i Klövsjö socken i södra Jämtland. Inledningsvis ger jag
en sammanfattning av synen på skogsbetet såsom den framträder i
litteraturen. Framställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande.
Efter att under ganska många dagar i perioden 1994-2005 ha vandrat
med koflockar på skogen, diskuterar jag mot bakgrund av vad jag sett,
en del av de spår skogsbetet avsätter i skogsnaturen. I korthet har jag
dragit följande slutsatser:
1. Skogsbetet är lika gammalt som ”importen” av kreatur, d v s mångtusenårigt.
I litteraturen kan det följas från 1600-talet fram till våra
dagar. Den dag då ek och andra ädla lövträd blev intressanta för den
svenska stormakten fick vi de första försöken att reglera och begränsa
detta (1647). Men det lyckades aldrig statsmakten att skydda
ekarna från ”boskapens tand”, trots periodvis stora ansträngningar.
När däremot skogen successivt efter 1850 får ett egenvärde börjar
arbetet medelst propaganda, upplysning och lagstiftning att få bort
korna från skogen. Vägen går över hagmarks- och kulturbeten. Det
förra utvecklingssteget hoppas över i Norrland.
2. Skogsbetet försvann definitivt på 1950-talet, dock inte som en
följd av alla ansträngningar från agronomer och jägmästare eller
skattekollektivets subventioner utan som en effekt av allmänna
121