jilnastasia - Endast ett nytt medvetande kan ändra vår värld

Jag rörde vid hans panna och näsa, men inget svar kom till mig,
och tala obetänksamt kan jag inte, jag måste förstå själv. När de
kom nästa gång sade farfar återigen:
- Jag kan inte sluta fundera på varför det växer hår på mig här,
men inte här? och pekade än en gång på pannan och näsan.
Farfarsfar såg uppmärksamt och allvarligt på mig. Då tänkte
jag att detta kanske verkligen var ett allvarligt problem i alla fall,
och frågade:
- Farfar, men vill du verkligen att det ska växa överallt? Både
i pannan och på näsan?
Farfarsfar blev fundersam, och farfar svarade:
- Nej, det villjag inte.
- Jamen, det är därför det inte gör det heller, för att du inte vill
det, sade jag till farfar.
Han strök sig över skägget och frågade fundersamt, den här
gången snarare sig själv:
- Och här växer det alltså eftersomjag vill det?
Jag bekräftade detta:
- Självklart, farfar, för att du vill, och jag vill, och den som
tänkt ut dig vill.
Här frågade farfarsfar med viss upphetsning:
- Men vem, vem är det som har tänkt ut honom?
- Den som har tänkt ut allt, svarade jag.
Farfarsfar böjde sig ned mot mig och sade: - Men var är han,
visa oss!
Jag kunde till en början inte ge något svar, men frågan blev
kvar inom mig ochjag började grubbla över den ofta.
- Men svarade du på den sedan? frågade jag.
- Ja, det gjorde jag, ett år senare ungefär, och då fick jag nya
frågor, för innanjag hade gett mitt svar på den förra ställde mina
farfäder inga nya, och jag var väldigt orolig.
114