jilnastasia - Endast ett nytt medvetande kan ändra vår värld

vad en människa som har en sådan kontakt kommer att uppleva.
- Det är klartjag vill. Men hur tänker du bära dig åt?
- Nu kommer jag att anpassa rytmen i mina hjärtslag till ditt
hjärta, det känner du snart.
Hon stack in sin hand under min skjorta. Hon tryckte lätt sin
varma handflata mot mitt bröst. Hennes hjärta anpassade sig
långsamt och började slå med samma rytm som mitt. Och det
inträffade något fullständigt förbluffande: jag fick en ovanligt
behaglig känsla, som om jag runtom mig hade nära, älskande
släktingar och min mamma ... i kroppen kände jag mjukhet och
hälsa, i själen glädje, frihet och som det tycktes en ny förståelse
av världsalltet.
Skalan av de omgivande ljuden smekte mig och delgav en sanning
som de kände till, men som jag ännu inte kunde förstå fullt
ut, endast intuitivt fömimma. Det var som att all glädje och alla
lycksaliga känslor som jag någonsin upplevt i livet uppgick i
varandra och blev till en harınonisk och fantastisk fömimmelse.
Kanske är det just den fömimmelsen som kallas lycka. Men så
fort Anastasia ändrade sin hj ärtrytm börj ade den härliga upplevelsen
att lämna mig. Jag bad henne:
- Mer! Snälla Anastasia, lite mer.
- Jag kan inte hålla på länge, jag harju min egen rytm.
- Jamen, bara lite till, bad jag.
Och Anastasia förde mig återigen en kort stund tillbaka till
lyckoupplevelsen, sedan försvann allting, men jag hade kvar en
liten del av den behagliga och ljusa upplevelsen i form av minnet
av den. Vi teg en stund, varpå jag återigen fick lust att höra Anastasias
röst. Jag frågade:
- De första människorna, Adam och Eva, hade de det så här
bra? Att bara ligga och njuta i välmående - allting finns ... Fast
det måste bli tråkigt om man inte gör någonting.
Istället för att svara ställde Anastasia en fråga:
149