jilnastasia - Endast ett nytt medvetande kan ändra vår värld

- Inte alls. Du vet ju ännu inte hur exakt alla mina drömmar
slår in närjag lyckas få dem tydliga och detalj erade. Denna kommer
absolut att slå in. Den är min mest älskade och den allra
klaraste. Och det kommer att bli en sådan bok, folk kommer att
få sällsamma känslor, känslor som kommer att kalla på dem . . .
- Vänta lite, Anastasia, nu börjar du föras hän igen. Lugna ned
dig.
$** * * *
Det hade inte gått lång tid sedan jag avbröt Anastasias glödande
tal som tycktes mig vara rena fantasiema. Jag kunde inte riktigt
förstå meningen som fanns inbäddad i hennes monolog, det hon
sagt tycktes alltför otroligt. Bara ett år senare hände det att redaktören
på tidskriften Under och äventyr efter att ha fått läsa
manuskriptet med monologen upphetsat överräckte det senaste
numret av sin tidskrift till mig (maj 1996). Även jag smittades
av upphetsningen när jag bekantat mig med innehållet. Två
stora vetenskapsmän - akademiledamötema Anatolij Akímov
och Vlail Kaznatj éev - skrev samtidigt i sina artiklar om att det
finns ett Högre Intellekt, om det intima sambandet mellan människan
och Rymden, om de strålar som utgår från människan och
som inte kan ses med vanlig syn. Med specialinstrument hade
de lyckats fånga dem och i tidskriften hade man tryckt två fotografier
av hur strålarna utgick från människor. Men vetenskapen
hade endast börj at prata om vad Anastasia inte bara visste sedan
bamsben, utan som hon helt enkelt använde i sitt vardagsliv när
hon försökte hjälpa människor.
Hur skulle jag för ett år sedan ha kunnat veta att denna kvinna
som stod inför mig i sin enda och lite gammaldags kjol, i sina
otympliga galoscher och nervöst fingrande på knappama i koftan,
verkligen innehade kolossal kunskap och förmåga att på-
187