jilnastasia - Endast ett nytt medvetande kan ändra vår värld
jilnastasia - Endast ett nytt medvetande kan ändra vår värld
jilnastasia - Endast ett nytt medvetande kan ändra vår värld
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hon förde sin stråle runt, runt, hamnade på stora och små kontor,<br />
privatklubbar, festmiddagar och bordeller. . .. Det ljusblåa<br />
skenet var antingen väldigt svagt eller saknades över huvud taget.<br />
- Titta, där är det redan natt, men han sitter kvar ensam på det<br />
inrökta kontoret, det är något som har gått fel för den här företagaren.<br />
Och den här, titta så nöjd han är, i poolen, och flickor har<br />
han med sig. Han är lite dragen, men har ingen utstrålning. Han<br />
försöker bara glömma någonting, hans självbelåtenhet är falsk.<br />
Den här är hemma. Där är hans fru, bamet frågar honom om något<br />
. . . Telefonen . . . Där ser du, nu blev han allvarlig igen, till och<br />
med hans familj hamnade i bakgrunden .<br />
Och återigen, en efter en, dök det upp alla möjliga situationer,<br />
till det yttre var en del trevliga andra mindre tilldragande, när vi<br />
slutligen stötte på en förskräc<strong>kan</strong>de scen. Det dök plötsligt upp<br />
<strong>ett</strong> rum, troligen i någon lägenhet, ganska respektabel, men<br />
På <strong>ett</strong> runt bord låg en naken man, hans ben och amrar var fastbundna<br />
vid bordsbenen, huvudet hängde och munnen var igentejpad<br />
med brun tejp. Vid bordet satt två yngre, kraftigt byggda<br />
män, en kortklippt, den andre med slickat hår. 1 en fåtölj lite avsides,<br />
under en golvlampa, satt en ung kvinna. Hennes mun var<br />
också igentejpad, under bröstet satt en tvättlina som höll henne<br />
fast vid fåtölj en. Båda föttema var fastbundna vid fåtöljens ben.<br />
Hon hade bara på sig <strong>ett</strong> sönderrivet nattlinne. Bredvid henne<br />
satt en äldre, mager man och drack något, förmodligen konj ak.<br />
På <strong>ett</strong> litet bord framför honom låg choklad. De som satt vid det<br />
runda bordet drack inte. De hällde någon vätska över bröstet på<br />
den liggande mannen-vodka eller sprit- och tände på. ”En uppgörelse”<br />
förstod jag. Anastasia förde bort strålen från scenen.<br />
Menjag utropade:<br />
- Ta oss tillbaka. Gör någonting!<br />
Hon återvände till scenen och svarade:<br />
194