jilnastasia - Endast ett nytt medvetande kan ändra vår värld

sin gamla jacka, och sedan skjortan för att visa vad han hade på
bröstet. Det jag såg var något utbuktande, runt eller ovalt. Det
hade flera färger - lila, hallonrött och något rödskimrande, vilket
skapade ett underligt mönster. Ädrorna i träet liknade små
bäckar. Jag är ingen konstälskare, även om det nog hade hänt att
jag varit på konstgallerier. De stora mästerverken hade aldrig
väckt några särskilda känslor i mig, men det som hängde där på
gamlingens bröst gav betydligt starkare känslomässig genklang
än besöket på Tretjakov-galleriet i Moskva. Jag frågade honom:
- Hur många år har Ni gått och polerat ert cederbit?
- Nittiotre, svarade den gamle mannen.
- Hur gammal är Ni egentligen, då?
-- Etthundranitton.
Jag trodde inte på vad han sade vid det tillfället. Mannen såg ut
att vara omkring sjuttiofem år gammal. Han verkade inte ha lagt
märke till mina tvivel, eller så ignorerade han dem, och börj ade
istället med viss upphetsning övertyga mig om att vem som helst
skulle kuıma göra sitt hängsmycke vackert på tre år, om man bara
polerade det själv. Sedan skulle det bara bli finare och finare,
särskilt hos kvinnor. Kroppen hos den som bar cedern skulle ge
ifrån sig en behaglig och välsignad doft som inte gick att jämföra
med något konstgjort! Det luktade faktiskt väldigt behagligt
om gamlingama, vilket jag kände trots att jag röker och att mitt
luktsinne som hos alla rökare förmodligen var avtrubbat. Och en
konstig sak till. .. Jag började plötsligt lägga märke till uttrycki
främlingarnas tal som inte var kännetecknande för invånama i
ödemarkema i norr. Jag minns en del av dem ämiu, till och med
tonfallet de uttalades med. Gamlingen sade: ”Gud skapade den
sibiriska cedem för att lagra energier från Kosmos. . . En människa
som kärmer kärlek utstrålar energi. På en hundradels sekund
reflekteras denna energi i planetema som svävar förbi ovanför
för att åter nå Jorden och ge liv åt allt levande. .. Solen är en
20