Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

stadgat att alla människor har rätt till en god och grundläggande utbildning.
Enligt skolans styrdokument som skollagen (1 kap. 2§) och läroplanerna är
detta också ett av skolans uppdrag och mål. Synen på hur man skall uppnå
detta mål varierar dock. Frågan gäller såväl tillgången till utbildning och
utbildningens innehåll som utbildningsinstitutionernas utformning.
Forskning om utbildning är ett sedan länge etablerat forskningsområde
och bedrivs inom en rad olika discipliner. I denna bok ger vi exempel på hur
kulturanalysen kan bidra till detta forskningsfält genom att generera ny kunskap
inom olika områden som berör utbildningssektorn. Boken vänder sig
till yrkesverksamma, studenter och forskare inom utbildningsområdet liksom
till övriga som intresserar sig för utbildningsfrågor.
Etnologi och utbildning
Artiklarna har ett kulturanalytiskt grundperspektiv där ambitionen är att beskriva
och problematisera människors vardagsliv, agerande, föreställningar
och berättelser, vilka kan relateras till sociala och kulturella förändringsprocesser
och mer djupgående kulturmönster. 2 Det konstruktivistiska perspektivet
är utgångspunkten för bokens författare. Det innebär att verkligheten,
eller aspekter av verkligheten, betraktas som socialt konstruerade, det vill
säga att de är produkter av mellanmänsklig interaktion och kollektivt handlande.
Utifrån ett sådant sätt att förstå omvärlden betraktas essentialistiska
förklaringsmodeller, som hävdar att vissa egenskaper tillhör ett objekts natur,
med skepsis. Utgångspunkten är i stället att mänskliga beteenden och
tankesätt inte betraktas som naturgivna, utan som företeelser som ständigt
skapas och omskapas i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Det karaktäristiska etnologiska perspektivet är att utgå från människors
vardag, deras erfarenheter och sociala samspel i olika situationer och sammanhang,
från deras föreställningar eller berättelser för att beskriva och förstå
relationen mellan människors vardagsliv och större strukturella processer
i samhället. Ofta finner man då att tider och platser, som till synes präglas av
stora omvälvningar, i själva verket inrymmer såväl förändring som kontinuitet,
eller sega strukturer, i form av traditioner, vanor och rutiner. Flertalet av
artiklarna ansluter till en etnologisk forskningstradition när de diskuterar
utbildning som en betydelsefull plattform för människors vardagsliv, för
skapandet av social och kulturell ordning samt för samspel mellan individ
och struktur.
Artiklarna och antologin som helhet ger en god bild av vilka metoder och
källor etnologer kan använda i sin forskning. Den kan beskrivas som flexibel
2
För en närmare diskussion av vad etnologisk kulturanalys innebär, se Ehn & Löfgren 2001
samt Arvastson & Ehn (red.) 2007.
8