Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

Den grundläggande tanken med livslångt lärande är att människan bär på
potentiella resurser för lärande och inlärning under hela livet. Lärandet sker i
skolan men också på arbetet och fritiden, inom livets alla områden. Det är i
första hand en individuell process och den enskildes eget projekt. Idén om
livslångt lärande slog igenom i Finland i början av 1960-talet, men i utbildningssystemet
blev det allmänt mål först på 1990-talet, när den tekniska utvecklingen
fick arbetarna att uppdatera sina kunskaper. Samtidigt accepterades
också inom utbildningssystemet tanken om arbetets utbildande funktion.
Man insåg att arbetslivserfarenhet och fortbildning av personalen skulle
kunna utgöra en del av yrkesutbildningen. Det blev därmed möjligt också för
en man med lång arbetslivserfarenhet i skogsbranschen att få ett examensbetyg
(Nyyssölä & Hämäläinen 2001).
Min artikel handlar om skogarbetares attityd till yrkesutbildning och livslångt
lärande. Hur har en icke utbildad arbetare anpassat sig till den förändrade
situationen i sitt arbete? Artikeln är baserad på intervjuer av finska
skogsarbetare, skogsmaskinsförare och företagare. Intervjuerna har samlats
in inom ramen för projektet ”Skogsyrkena i skogsnäringens brytningsperiod
– Oral history projektet 1999–2002” av Skogshistoriska föreningen, Lusto –
Finlands Skogsmuseum och Institutionen för kulturforskning vid Helsingfors
universitet. 1 Artikeln ingår också som en del av projektet i min doktorsavhandling,
som handlar om skogsarbetares och skogsmaskinsföretagares erfarenheter
om förändringarna i skogsbranschen.
Motståndare till utbildning
Arbetsgivare inom skogsindustrin insåg relativt tidigt det faktum att utbildning
är vägen till att öka ett företags konkurrensförmåga. Företagarna har
erbjudit personalutbildning till de anställda för att öka deras yrkeskicklighet
och kompetens. Företagare i skogsbranschen har organiserat kurser om teknik
och arbetsmetoder sedan 1940-talet. I början av utbildningen har man
fokuserat på arbetarskydd, ergonomi och teknik (Klemelä 1999:251; Persson
1993:70, 77, 145).
Systematisk yrkesutbildning för skogsarbetare och skogsmaskinsförare
introducerades i Finland på 1960-talet. Rationaliseringen av skogsarbete
1 I detta projekt utfördes över ett tusen intervjuer bland experter i skogsbranschen i Finland.
Docent Hanna Snellman var projektledare och jag projektkoordinator. Materialet finns bevarat
i Lusto – Finlands skogsmuseum. Mera information: http://www.lusto.fi/resources/File/mmmhanke/english/index.html.
För min artikel använde jag 63 skogsarbetarintervjuer och 92 intervjuer
av skogsmaskinsföretagare och -förare, som var födda efter 1940. De tillhör den första
generation som har haft möjlighet att välja yrkesutbildning i skogsinstitut direkt efter grundskolan.
I citaten betecknar bokstav A skogsarbetare och F skogsmaskinsföretagare eller förare.
76