Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

More documents

Recommendations

Info

tifikationer hos elever i skolan. Materialet som analyseras har samlats in genom deltagande observationer i två klasser i årskurs sex, 6 a och 6 b, på en grundskola i norra delen av kommunen Botkyrka, med en befolkning bestående av 33,3 % utrikes födda, under skolåret 2004–2005, som ett led i ett pågående avhandlingsarbete om pojkars maskuliniteter och elevidentifikationer (Statistiska centralbyrån 2005:24). Köns- och genuskoreografier Begreppet koreografi återfinns i många genusforskares begreppsapparat. Britt-Marie Berge använder sig av begreppet könskoreografi för att analysera maktförhållanden mellan olika aktörer i skolan, ur ett genusperspektiv. Hon skriver om könskoreografi som ”de turer och steg som alla inblandade erkänner går an för flickor och pojkar samt för män och kvinnor i klassrum” (Berge 1998:51) eller som ”resultatet av de formella och informella regler som beskriver de turer och steg som de inblandade skapat och konstituerat som möjliga att göra för olika personer i lokala kontexter som exempelvis barn och vuxna i enskilda skolrum” (Berge 2001:13). Barrie Thornes användning av koreografi är mer explicit fokuserat på kroppen i rummet, då hon med begreppet choreography of gender analyserar de processer som leder till rumslig separation eller rumslig integration mellan pojkar och flickor i skolan. Hon menar att ”Boys and girls separate (or are separated) periodically, with their own spaces, rituals, and groups, but they also come together to become, in crucial ways, part of the same world” (Thorne 2004:36ff). Gemensamt för dessa båda forskares sätt att använda begreppet koreografi är att med dess hjälp rikta uppmärksamheten mot hur maktförhållanden i en genusordning reglerar kroppars fördelning över och användning av rummet och tiden. Detta kan förstås, med hjälp av Judith Butler, som en obligatorisk iscensättning av konventioner, varigenom våra identifikationer (åter)skapas. Judith Butler betraktar könskategorier som genealogiskt fixerade, som effekter av könskonstituerande processer som är synliga i det människor ”gör”, det vill säga det vi säger, bygger, artikulerar. Enligt detta synsätt är våra könsidentiteter helt enkelt resultatet av det som kan beskrivas som iscensättningen av en koreografi, eller som Butler uttrycker det: ”Gender is the repeated stylization of the body, a set of repeated acts within a highly regulatory frame that conseal over time to produce the appearence of substance” (Butler 1990/1999:44). Detta ”återupprepande av normer, som föregår, begränsar och överskrider den som framför” (Butler 1993/2005:114), varigenom människor blir till som subjekt, kallar Butler performativiteten. Dansteoretikern Susan Leigh Foster inspireras av Butlers tankar, men hon menar att det finns 18
tendenser till att performativiteten främst används i analysen av verbala artikulationer, på bekostnad av kroppsliga artikulationer. Hon menar att detta kan avhjälpas genom begreppet choreography, som är bättre lämpat för analysen av de koder och konventioner som ger mening åt kroppars rörelser (Foster 1998). Viktigt i performativitetsteorin är att det som iscensätts är relaterat till det som saknas, till förbjudna, obekväma, farliga eller nedtystade iscensättningar (Kulick 2003). Denna teoretiska ansats passar väl med den typ av empiri som samlas genom etnografiskt fältarbete. När jag nu tillbringat lång tid i skolor, som deltagande observatör, är det kroppar jag har observerat, kroppar som rör sig i olika scheman, kroppar som utför olika koreografier (jfr Lundgren 2000:51). I dessa flöden av kroppar och flöden i kroppar fanns det många olika mönster, återkommande rörelser, varav vissa var ojämnt fördelade mellan pojkar och flickor. Dessa skillnader bekräftar att det finns sätt att röra sig på, att inta rummet, att ta plats, som är kodade feminint respektive maskulint; men mönstren i kroppsflöden visar också att det finns många rörelser, och därmed erfarenheter, som är gemensamma för båda könen. Det faktum att vissa rörelser är kodade feminint eller maskulint får inte stå i vägen för insikten att även inom könen finns en stor variation i hur man brukar sina kroppar. Detta är viktigt att beakta för att undvika en könsdualism som ofta bekräftar det den vill kritisera (Thorne 2004:107). Dessa variationer av kroppsrörelser inom könen kan kopplas till en diskussion om hierarkier. Maskulinitetsforskaren Raewyn Connell, tidigare känd som Robert Connell, har till exempel utvecklat en begreppsapparat som möjliggör analyser av maktförhållanden mellan olika maskuliniteter. Ett centralt begrepp för Connells tankar är hegemonisk maskulinitet. Begreppet introducerades 1985 av Tim Carrigan, Robert Connell och John Lee i artikeln ”Toward a New Sociology of Masculinity”. Med artikeln ville författarna bidra till en fördjupad teoretisering av mäns överordning och överrepresentation i samhällets maktpositioner. Avgörande för deras förståelse av denna genusordning är insikten om hur centrala maktrelationer inte bara finns mellan, utan också inom könskategorierna. Inspirerade av feministiska teorier om patriarkatet och av den kritik mot traditionella maskuliniteter som utvecklats inom gayrörelsen i början på 1980-talet, introducerade Carrigan, Connell och Lee begreppet hegemonisk maskulinitet som ”the culturally exalted form of masculinity”, en maskulinitetsform som befinner sig i ett dominerande förhållande gentemot femininiteter och andra underordnade eller marginaliserade maskuliniteter (Carrigan, Connell & Lee 1985:92, Connell 2001:77). Inom maskulinitetsforskningen har begreppet hegemonisk maskulinitet blivit ett flitigt använt analytiskt verktyg, inte minst när det gäller skolforskning (se t.ex. Andersson 2003, Fundberg 2003, Swain 2000, Renold 2001, 19
Page 1: Rapportserie Forum för skolan Upps
Page 4 and 5: Skolvardag och framtidsambitioner -
Page 7: Förord Utbildningsfrågor kan vara
Page 10 and 11: stadgat att alla människor har rä
Page 12 and 13: gor ges ofta en nationell svensk be
Page 14 and 15: yrkesutbildning. De sista bidragen
Page 16: Birgitta Meurling diskuterar i sitt
Page 22 and 23: 2004). Det är även ett begrepp so
Page 24 and 25: 22 Walter: Först vaknar jag, äter
Page 26 and 27: sig mot klasskamrater och gjort en
Page 28 and 29: Berge, Britt-Marie, 2001: Aktionsfo
Page 31 and 32: Barnens och kamratkulturens betydel
Page 33 and 34: givna institutionella och samhälle
Page 35 and 36: de använde den så olika. Alla ele
Page 37 and 38: också. Då orkar man inte göra l
Page 39 and 40: uttryckte oro för att döttrarna s
Page 41 and 42: sarbeten och prov. De tog ofta upp
Page 43 and 44: eller föräldrarnas föreställnin
Page 45 and 46: Viktigt att lyfta fram är också a
Page 47 and 48: högt betygsresultat i så gott som
Page 51 and 52: Danska förskollärares arbete med
Page 53 and 54: Denna utveckling ingår i en intern
Page 55 and 56: läroplanen som extern kommunikatio
Page 57 and 58: att betrakta det som två åtskilda
Page 59 and 60: grundläggande vuxenstyrningen, som
Page 61 and 62: nets arbete och därmed tar det int
Page 63 and 64: Kommunikationskultur och kollegiali
Page 65 and 66: Resurspedagogen för över samtalet
Page 67 and 68: Förskolläraren flyttar diskussion
Page 69 and 70: institutionellt hemliknande, väl m
Page 71 and 72:
Alma: Jag tror att det viktigaste
Page 73 and 74:
Tryckt källa Serviceloven, LBK nr
Page 75:
Smidt, Søren, 1999: Plan og virkel
Page 78 and 79:
Den grundläggande tanken med livsl
Page 80 and 81:
familjerna behövde också arbetskr
Page 82 and 83:
på utbildningen har man koncentrer
Page 84 and 85:
Källor och litteratur Otryckta kä
Page 87 and 88:
Flexibel och självständig - att u
Page 89 and 90:
ibla och självständiga lärare p
Page 91 and 92:
arstudent och en etnologstudent beh
Page 93 and 94:
den. Trädets grenar rör sig visse
Page 95 and 96:
en politisk nationell nivå blir in
Page 97 and 98:
största föreläsningssalen visade
Page 99 and 100:
ningen - en yrkesutbildning som det
Page 101 and 102:
kan bidra med ett annat perspektiv
Page 103 and 104:
Prop. 2000: Regeringens proposition
Page 107 and 108:
Med krumelurpiller i akademin Av Fr
Page 109 and 110:
under 2001 ett större antal interv
Page 111 and 112:
okform, men otaliga arbeten förbli
Page 113 and 114:
det mindre självklart att uppfatta
Page 115 and 116:
en gång upplevde samma svårighete
Page 117 and 118:
kerar skolan som institution (eller
Page 119 and 120:
De skillnader i självpresentatione
Page 123 and 124:
Charmerande undantag eller hotande
Page 125 and 126:
kvinnliga forskares svar på ett fr
Page 127 and 128:
eller också gjorde en dygd av nöd
Page 129 and 130:
Kvinnliga forskare och mentorsproje
Page 131 and 132:
uppfattas som hotfullt: ”Maud Edu
Page 133 and 134:
kapital. De slapp drabbas av det du
Page 135 and 136:
faktum att kön fortfarande spelar
Page 137:
Lövkrona, Inger, 2005: Rapport om
Page 140:
tiv. Bland hennes publikationer kan
show all

Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?