Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

More documents

Recommendations

Info

utomlands. Många högskolor och universitet förstår idag sin verksamhet utifrån vad som kan förstås som ett nyliberalt perspektiv, där det i hård konkurrens med andra handlar om att rekrytera studenter och förse marknaden med en välutbildad arbetskraft (Czarniawska & Genell 2002). Utbildningar och kurser måste ur det här perspektivet motiveras utifrån nyttoperspektiv, och informationen om kurser och program måste paketeras utifrån ett reklaminfluerat marknadstänkande som genererar största möjliga tillströmning, och största möjliga avkastning (jfr Magnusson 2000:82). Studenternas val av utbildning blir centrala här för att upprätthålla diskursen (jfr Czarniawska & Genell 2002:457). I den mån studenterna ansluter sig till utbildningsval som gjorts marknadsmässiga, bekräftar de riktigheten i detta sätt att nå studenter, något som kan underbygga ytterligare satsningar på att göra kurserna mer ”säljbara”. Som Frida noterat är det dock inte säkert att förändrade rekryteringsstrategier i form av nya inriktningar och en ny retorik resulterar i en förnyad undervisning. I själva verket finns förstås risken att allt mer resurser går åt till att paketera informationen om kurser och program, på bekostnad av andra utbildningsresurser (Klein 2000). Väl inne i utbildningen fortsätter informationen att flöda via kursintroduktioner, anslagstavlor, informationsdatorer och monitorer, och även studenterna själva fungerar som förmedlare av information. De sprider information till andra studenter som av olika anledningar varit frånvarande, eller informerar om läget i sin egen kursgrupp, som ett sätt att kunna jämföra lärarutbildare, kurser och examinationskrav. För studenten blir det på det här sättet viktigt att kunna erövra informationen, att veta hur man ska få tag i den, att veta hur man ska värdera och sålla i den. Tekniken blir en viktig aktör i den här processen. För i många fall kom utbildningens information till studenterna att handla om att informera om var informationen kunde hittas, snarare än att informationen kom från lärarutbildarna själva. Och denna plats som det ofta refererades till var Kursportalen, en informationsplats på nätet där all kursinformation, information från lärarutbildare, tentamensuppgifter, gruppuppgifter, och så vidare läggs ut. Kursportalen blev ännu en plats där lärarutbildningen fanns, en del i det komplexa nätverket. Ofta påpekade lärarutbildarna hur viktigt det var för studenterna att ”gå ut på Kursportalen”, som om det vore en verklig, fysisk plats. Den ansvarige, självständige studenten förväntades kontinuerligt uppdatera sig via nätet, vilket förstås förutsatte att man hade tillgång därtill. Förmaningarna om att använda Kursportalen kombinerades med en ofta upprepad information om hur man tog sig ”ut på” den. Den trygga upprepningen av metainformation stod dock i kontrast till den tämligen osäkra statusen på den information som faktiskt lades ut där. Lärarutbildarna var ofta extremt pedagogiska när de skulle beskriva hur man nådde portalen. Genom att projicera Internet på den enorma bildduken i den 94
största föreläsningssalen visades konkret vad som var rätt ställen att klicka på, något som ofta mötte suckar av den del av publiken som uppfattade proceduren som självklar. Men när det gällde den information som portalen skulle omfatta var den som sagt betydligt mer instabil, något jag själv fick erfara när jag skulle inleda fältarbetet i en ny kurs. Under veckan före kursstarten ändrades schemat för kursen inte mindre än tre gånger, vilket födde en osäkerhet om vilket schema som egentligen var det slutgiltiga. Flera av studenterna vittnade om en irritation över de ständiga schemaändringarna. En av dem, Annichen, berättade att hon blivit så frustrerad över alla ändringar som gjordes i sista stund, att hon tagit för vana att gå ut på Kursportalen kvällen före ett seminarium, för att vara säker på att inga förändringar skett. För lärarutbildarna fungerade den virtuella miljön som en plats att föra många av studenternas frågor och funderingar tillbaka till. ”Gå ut på Kursportalen” var det mantra som upprepades, en uppmaning som skapade ett behov av att kontinuerligt kontrollera redan given information. Det som normeras genom det sätt varpå Kursportalen och den virtuella tekniken används i lärarutbildningen är, menar jag, en blivande lärare som förväntas ha handlingsberedskap för det oväntade och osäkra. Genom att spelreglerna, som de yttrade sig på Kursportalen, hela tiden föreföll möjliga att ändra, krymptes förutsättningarna för studenterna att ha överblick och kontroll på sin utbildning. Framförallt handlade det om att studenterna tvingades tänka mer kortsiktigt, bli mer flexibla i sin planering, vem vet hur schemat ser ut nästa vecka? Jag kunde skönja två effekter av den här osäkra informationstaktiken. Å ena sidan fanns de studenter som verkligen kämpade för att hålla sig à jour och bemästra osäkerhetens ekonomi. Å andra sidan skapades även mer fatalistiska reaktioner hos vissa studenter, en uppgivenhet inför något som verkade omöjligt att kontrollera. Efter en kursintroduktion talar jag med en grupp studenter. Jag frågar dem om de efter introduktionen känner sig väl förberedda för kursen. Någon säger att ”det är lika rörigt som det brukar vara”, men tillägger sedan att ”man är van vid detta nu”. Studenterna var överens om att ”rörigheten” upplevdes mer panikartad alldeles i början av utbildningen, när man inte vant sig än. En av studenterna, Milla, poängterade vikten av att ”man tar egna initiativ” och fortsatte: ”Om man nöjer sig med att lita på den muntliga information man får kommer det inte att funka. Man måste själv komma på att man ska gå ut på Kursportalen och se vad som finns, ta egna initiativ för att få information.” Millas kommentarer innebär ett bejakande av de ansvarsfulla, aktiva och självständiga egenskaper som lärarstudenten idealt sett förväntas besitta. Hon bejakar kraven på att ta egna initiativ, på att anamma osäkerheten och att lära sig att kontrollera den. Informationen kan komma från många håll, en muntlig information utgör ingen sanning, utan det handlar om att sätta ihop informationsbitar från flera olika håll, och skapa sin egen bild, ta komman- 95
Page 1:
Rapportserie Forum för skolan Upps
Page 4 and 5:
Skolvardag och framtidsambitioner -
Page 7:
Förord Utbildningsfrågor kan vara
Page 10 and 11:
stadgat att alla människor har rä
Page 12 and 13:
gor ges ofta en nationell svensk be
Page 14 and 15:
yrkesutbildning. De sista bidragen
Page 16:
Birgitta Meurling diskuterar i sitt
Page 20 and 21:
tifikationer hos elever i skolan. M
Page 22 and 23:
2004). Det är även ett begrepp so
Page 24 and 25:
22 Walter: Först vaknar jag, äter
Page 26 and 27:
sig mot klasskamrater och gjort en
Page 28 and 29:
Berge, Britt-Marie, 2001: Aktionsfo
Page 31 and 32:
Barnens och kamratkulturens betydel
Page 33 and 34:
givna institutionella och samhälle
Page 35 and 36:
de använde den så olika. Alla ele
Page 37 and 38:
också. Då orkar man inte göra l
Page 39 and 40:
uttryckte oro för att döttrarna s
Page 41 and 42:
sarbeten och prov. De tog ofta upp
Page 43 and 44:
eller föräldrarnas föreställnin
Page 45 and 46: Viktigt att lyfta fram är också a
Page 47 and 48: högt betygsresultat i så gott som
Page 51 and 52: Danska förskollärares arbete med
Page 53 and 54: Denna utveckling ingår i en intern
Page 55 and 56: läroplanen som extern kommunikatio
Page 57 and 58: att betrakta det som två åtskilda
Page 59 and 60: grundläggande vuxenstyrningen, som
Page 61 and 62: nets arbete och därmed tar det int
Page 63 and 64: Kommunikationskultur och kollegiali
Page 65 and 66: Resurspedagogen för över samtalet
Page 67 and 68: Förskolläraren flyttar diskussion
Page 69 and 70: institutionellt hemliknande, väl m
Page 71 and 72: Alma: Jag tror att det viktigaste
Page 73 and 74: Tryckt källa Serviceloven, LBK nr
Page 75: Smidt, Søren, 1999: Plan og virkel
Page 78 and 79: Den grundläggande tanken med livsl
Page 80 and 81: familjerna behövde också arbetskr
Page 82 and 83: på utbildningen har man koncentrer
Page 84 and 85: Källor och litteratur Otryckta kä
Page 87 and 88: Flexibel och självständig - att u
Page 89 and 90: ibla och självständiga lärare p
Page 91 and 92: arstudent och en etnologstudent beh
Page 93 and 94: den. Trädets grenar rör sig visse
Page 95: en politisk nationell nivå blir in
Page 99 and 100: ningen - en yrkesutbildning som det
Page 101 and 102: kan bidra med ett annat perspektiv
Page 103 and 104: Prop. 2000: Regeringens proposition
Page 107 and 108: Med krumelurpiller i akademin Av Fr
Page 109 and 110: under 2001 ett större antal interv
Page 111 and 112: okform, men otaliga arbeten förbli
Page 113 and 114: det mindre självklart att uppfatta
Page 115 and 116: en gång upplevde samma svårighete
Page 117 and 118: kerar skolan som institution (eller
Page 119 and 120: De skillnader i självpresentatione
Page 123 and 124: Charmerande undantag eller hotande
Page 125 and 126: kvinnliga forskares svar på ett fr
Page 127 and 128: eller också gjorde en dygd av nöd
Page 129 and 130: Kvinnliga forskare och mentorsproje
Page 131 and 132: uppfattas som hotfullt: ”Maud Edu
Page 133 and 134: kapital. De slapp drabbas av det du
Page 135 and 136: faktum att kön fortfarande spelar
Page 137: Lövkrona, Inger, 2005: Rapport om
Page 140: tiv. Bland hennes publikationer kan
show all

Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?