Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

där man ibland måste reparera, montera eller förbättra maskinerna (Lusto
A02001: 862/46F, 958/71F).
Skogsmaskinsföretagarnas söner har ofta utbildat sig, om de har bestämt
sig för att arbeta som skogsmaskinsförare. De har haft möjligheter att träna
med maskiner redan i faderns företag och kunnat koncentrera sig mer på
teoretiska ämnen. Skogsmaskinsförarna menar emellertid att även om utbildning
kan ge bra grundläggande kunskaper, så kan man endast lära sig
yrket genom praktiskt arbete.
– Du kan utbilda dig, men först efter 5–6 år i arbetslivet har du den erfarenhet
som krävs för att vara fackman [en bra skogsmaskinsförare]. Det är en lång
väg att gå (Lusto A02001:862/46F).
– Har du haft andra möjligheter?
– Nja, nej. Jag tycker inte det. Jo, när jag var yngre tänkte jag gå i yrkesskola,
men min pappa sade att han kan lära mig allt jag behöver [skrattar], och det gjorde
han. (Lusto A02001:849/54F.)
Bristen på utbildning har inte alltid varit en orsak till arbetslöshet inom skogsarbetet.
De anställda har dock varit bekymrade över sin låga utbildning, eftersom
den påverkar inkomstnivån. En outbildad, men erfaren skogsarbetare har
varit billigare arbetskraft än en utbildad arbetare. På samma sätt har självlärda
skogsmaskinsföretagare varit mera arbetsorienterade än affärsorienterade.
Eftersom de endast haft lite affärskunskap eller utbildning har de haft svårigheter
att planera långvarig företagsverksamhet och de har tagit onödiga ekonomiska
risker. Skogsmaskinsföretagarnas kunder, till exempel skogsindustrin,
har utnyttjat deras förhållningssätt till affärsverksamhet. Även om
skogsmaskinsföretagare är effektiva och kunniga, är deras prisnivå ”en av de
lägsta i världen” (Kaunisto 2006:36–38; www.koneyrittajat.fi ).
Finska skogsarbetare och skogsmaskinsförare är också efterfrågade utomlands.
De har arbetat med virkesdrivning i Ryssland, Sverige, Mellaneuropa
samt i de baltiska länderna. Emellertid har språkförbistringen varit ett hinder
för många att arbeta utomlands. De har inte heller tidigare varit intresserade
av att utveckla sina språkkunskaper, eftersom de inte har behövt tala engelska
eller svenska när de arbetat ensamma i skogen (Kaunisto 2006:40–41).
En sak är säker. Du måste ta seden dit du kommer. Och en sak är språket. Jag
kan klara mig på engelska, men där språket varit tyska skulle det ha varit bra
om du kunnat tala tyska.(Lusto A02001:735/55A.)
Idag är det vanligt att yrkesskolor erbjuder möjligheter att förlägga studier
även utomlands. Yrkesskolorna har arrangerat specialkurser också för
skogsmaskinsföretagare som planerat att arbeta utomlands. På dessa kurser
79