Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

känslor och hållningar alltid måste respekteras (jfr Kjær 2004a & 2004c,
Colnerud & Granström 1993). I mötet efterfrågar resurspedagogen struktur,
klippa med sax och rita, och förskolläraren efterfrågar lek, processer och
frihet. Möjligtvis ser vi här mötet mellan metodikern som betraktar aktiviteter
som redskap och relationspedagogen som betraktar sig själv och sin egen
person som redskapet.
Varför är mötet problematiskt?
Som vi har sett i det föregående är det många orsaker till att mötet mellan
förskolläraren och resurspedagogen har problematiska villkor. I mötet aktiveras
två olika och ofta motstridiga logiker, förståelsevärldar och expertsystem.
Kollisionen förstärks av den innerliggjorda professionella identiteten
som är ett resultat av områdets strävan efter hemlikhet och mänsklighet. I det
följande skall jag se närmare på hur det kan komma sig att mötet mellan
praktiker från de två professionerna har en tendens till att vara svårt, på det
speciella sättet som möten är svåra på, när problemen tolkas som uttryck för
PERSONKEMI. Som vi skall se är det nämligen ingen tillfällighet att metaforen
består av ”person” som betecknar människan som psykologisk och
social enhet och det biologiska ”kemi” som tar utgångspunkt i naturvetenskaplig
förståelse av denna person och hennes dispositioner och relationer.
Hemmet är modellen för den goda institutionen. Antropologen Susanne
Højlund analyserar hur ”hemlikhet”, eller ”det hemlika”, 5 är en markant och
utbredd institutionstrategi, inte bara där barn varaktigt stannar (på ”barnhem”),
utan också i förskolor (Højlund 2005, Højlund 2006). Allt sedan
1800-talets borgerliga filantropi har föreställningen om det hemlika spelat en
väsentlig roll i både konstruktionen av socialt arbete och i legitimeringen och
den symboliska förankringen av den (Lützen 2003, Madsen 2005). Idealet att
institutioner skall vara hemlika är således från början fundamentalt invävt i
uppbyggnaden av välfärdsstatens institutioner, däribland förskolor. Att miljön
skall vara hemlik är alltså en del av förskolans grundläggande idé, dramaturgi
och samhälleliga uppdrag. Förskolans värden är knutna till föreställningar
om hemmet eller hushållet. Som en följd av detta har det under
många år skett en sammansmältning av det personliga och det professionella
som ideal och praxisstrategi inom pedagogprofessionen.
I detta spänningsfält mellan hemlikhetsidealet och strukturella villkor som
arbetsplats måste den pedagogiska personalen hantera de dilemman som
uppstår som en följd därav. Pedagoger kämpar för att definiera en form av
5 De danska orden hjemlig och hjemlighed är inte helt lätta att översätta till svenska, varför
språkbruket varierar i denna översättning. Ibland används ord som hemlik, hemlikhet och
hemliknande, ibland omskrivningar som ”det hemlika”.
66